onsdag 28 januari 2015

Fuck U, I'm Mimmi

Alltså jag har verkligen världens bästa kollegor. Och som synes är de lättlärda också ;)
Arbetet i sig är ofta tufft på flera plan men med dessa kollegor kan man inte annat än att längta tillbaka till jobbet på lediga dagar.

lördag 24 januari 2015

Jojomensan

Pengar på kontot

Symboliskt är detta verkligen verkligen enormt för mig, att jag två dagar innan lönen sitter på kontot kan köpa en bukett tulpaner för 50 kr.
I en massa år har det varit tufft ekonomiskt för mig och kidsen. Vi har fått vända på varenda krona, prioriterat och kanske främst prioriterat bort saker... Nu sitter jag här... I ett hem där vi alla tre har landat och känner oss hemma i, jag har ett jobb som jag tok-trivs med och ÄNTLIGEN finns det pengar på kontot hela månaden!
Vilken lyx!!!!
Så nu ska jag verkligen njuta av dessa tulpaner :)

tisdag 20 januari 2015

Det kan vara dags nu...

Alltså nu har jag försökt att plocka undan julen i flera veckor men Sonen vägrar!
Men till helgen åker "allt" (det lilla vi har) ner i kartongen igen.
I år köpte vi en mindre gran (jo i plast) då vi har lite lågt i tak, en gran som är 150cm hög vilket passar oss perfekt.
Så till helgen alltså...

torsdag 15 januari 2015

onsdag 14 januari 2015

Nelly Furtado & Timbaland - Say It Right

Efter en lång och annorlunda dag på jobbet är det så himla skönt att få försvinna i musiken för en stund... Alltså Timbaland va... <3 br="" nbsp="">

fredag 9 januari 2015

Bruno Mars - When I Was Your Man

Det var ju det där med kossan och båset va... ;)

lördag 3 januari 2015

Inte haft lust... (och glömt lösenordet)...

Man vet att det är länge sedan man har varit inne på något forum som kräver inloggning när man har glömt bort lösenordet... Så är det i alla fall...
Mycket har hänt under denna höst... Många funderingar och pusselbitar har fallit på plats och fortsätter att ramla in...
Nya människor och gamla människor som väljer att försvinna bort eller komma tillbaka... Känslor och tankar om människor som man nu har större avstånd till än tidigare är också något som måste bearbetas... Saknad, längtan, förvåning över att man inte saknar och längtar... Pirr i kroppen som nya människor ger...

Nya promenadstråk med Dum-Doris... Nya spellistor att drömma sig bort i... Jag märker tydligt att jag mår bättre och bättre, jag slappnar av på ett för mig nytt sätt och det är nyttigt.
Att ständigt gå omkring på äggskal är otroligt påfrestande, jag trivs med nuet.

Jag har fått höra saker denna höst, saker som att jag inte är riktigt frisk i huvudet, att det jag skriver är idiotiskt och korkat... En stund valde jag att tolka detta som att jag är ett enormt misslyckande, inkompetent, dum... Ja alltså för en stund... Sedan kom insikten... Vänta lite nu... VEM är det som säger så? Ehh ursäkta mig men om någon har mage att säga så om en person vad säger det om hen? Just sayin'
Dottern satte liksom pricken över i:et när samma person någon vecka senare ringde och ville prata med henne och hon vägrade. "Varför ska jag prata med någon som gör min mamma illa och får henne att gråta?"
Alltså som jag älskar denna tjej. Denna stolta, starka och mycket kloka tonåring.
Sonen däremot tittar frågande på sin syster och säger, "har mamma varit ledsen?"
Han är en guldklimp utan dess like denna lilla man.
Det är nu jag har möjlighet att försöka bygga upp dessa två underbara, unika individer. Att stärka deras självkänsla (för att låna en mening av min fina vän C), få dem att ta beslut som ibland inte alltid leder dit de själva hade planerat men samtidigt stå för dessa beslut.

Förutom allt som har snurrat runt i kropp och själ har även vardagen ramlat på plats. Mina barn har haft en mamma som har varit hemma och tagit emot dem båda efter skolan i många år och ips vips jobbar denna mamma och hon jobbar skift. Mycket ansvar har ramlat på Dottern och visst har det varit en viss inlärningsperiod men jag tycker att båda kidsen har vuxit med detta. Ja alltså bevisligen kan det gå lite hett till hemma när jag inte är på plats men vi har återigen lyckats få så jävulskt bra grannar så jag känner ingen oro.

Nu ska jag sluta med Dotterns ord "Sluta skriv så jobbigt långa inlägg, skriv fler i stället"... Point taken... Tack!