Ett år går så fort...

Jag hade en tuff kväll igår och inser nu varför...

Idag är det ett år sedan det tändes en ny stjärna på himlen... Så jag har i kväll tänt ljus i varje fönster som jag kan, tänker och sänder villkorslös kärlek till dig Pernilla och till din man och din lilla dotter som finns kvar här på denna sida av livet...

Pernilla... Trots att vi inte umgicks direkt när vi gick i samma skola så är jag så otroligt tacksam för att jag fick följa dig ditt sista år här på vår sida. Otroligt tacksam.
Under ditt sista år fick jag via mail följa dig genom det helvete som du och din familj gick igenom och trots allt så hade du en smittande ironi till allt som fick mig att fullkomligt bubbla över av skratt ibland, samtidigt fick du mig att förstå allvaret i situationen.

Tänkte senast i söndags på dig när jag flög hem ifrån Göteborg.
Du och din lilla familj finns med mig, ofta!

/Mimmi

Tänk vad en kram skulle kunna göra skillnad nu...

Ibland skulle det vara najs med en sån där spontan kram som dök upp bakifrån så där spontant som det ska var...

Det är många år sen jag upplevde det och just nu, här och nu, skulle den göra en enorm skillnad för allmäntillståndet hos mig...

Fick frågan, eller fråga å fråga var väl mer ett påstående, att "jag fattar inte hur du orkar med allt"... Och i ärlighetens namn så gör jag väl inte det heller... Inte helt, inte på bekostnad av en massa annat i alla fall...

Var till Bäst-kusten i helgen, njöt i fulla drag, kramades med den enda mannen i mitt liv nu, såg till att kramas lite extra mycket!

Denna man är min absolut bästa väns man, en man som ligger mig otroligt varmt om hjärtat!

För att inte prata om hur mycket jag tycker om min bästaste bästis...

Vi besökte Ullared, ja det är precis lika galet som det ser ut på tv...

Vi åt färska räkor, kungskrabba (som man bara har sett på tv...), drack alldeles för mycket vin i flera omgångar....

Besökte Kungsmässan och fick köpa brallor i storlek 42... Den är snygg...

Har tjatat tillräckligt om att jag inte fattar att jag drar mindre i kläder nu men måste nog bara delge er en liten hmm... incident?! på en underklädesbutik i Kungsbacka som inträffade i lördags...

Denna butik för ett register på när man var in och handlade sist, vilken storlek och modell som köptes då...

Sist jag handlade i denna butik drog jag 85cm runt och minns inte riktigt kupstorleken...

Nu kom jag därifrån med en storlek som var 75cm och F i kupa....

Ehh.... Sist jag hade 75cm runt om var nog runt milleniumskiftet där någon gång...
Ja men så är det i alla fall...

Och Christine (bästis) stod utanför och skrattade gott...
HON tycker att det är sjukt kul när jag går och ska prova byxor i storlek 46 eller liknande och jag ser lika förvånad ut varje gång när de inte sitter kvar på kroppen....

Ja ja...

Ytterligare en sån där världslig sak...

Sen gick vi ut och åt middag på restaurang inne i K-backa, bästa sällskapet fick vi till det då en av Christines vänner där nere följde med.

Guuud så härligt det är att äta god mat, dricka gott vin och avsluta på en "lokal" Lokal med en öl...

Jisses så "trött" vi var när vi kom hem sent/tidigt, beror på med vems glasögon man tittar...

Kom tillbaka till Östersund bara för att bli deprimerad över hur svart/vitt allt är...

Jag vill inte ha mer snö nu, tack och good bye...

Skyller mitt tillstånd i söndags på att jag var jetlaged samt omställningen mellan vinter och sommartid tog extra hårt på mig, denna gång...

Bakis på rödvin, är så där...

Nu är jag trött, god natt!

Bros - Cat Among The Pigeons

Elkie Brooks - Going Back

Marie Fredriksson - Aldrig som främlingar

Jag vet... du har en vandrares blod... och jag en pärla att söka....

Du har din väg och din rätt... och jag ett hav att besöka....

Vi kanske visste redan då... Men vem vem vill förstå??

Vill se denna... Jonah Hex...

Vill se denna...

Crippled Black Phoenix - Let me put my love into you

Bäst-sidan

Sitter i Kungsbacka och njuter!

Har svullat färska räkor, aioli, kungskrabba, ostar, oliver, ja u name it, gott vin och det bästa av det bästaste, bästisen och hennes bästa man!

Jag känner att jag är i mitt rätta element!

Det är vår här nere, ingen piss-snö som hemma, solen värmer, vägarna är torra, det finns affärer till höger och vänster och de har öppet!!! Öppet läääänge!!!!

Imorgon drar vi iväg på Ullared, med färg och nummerkodade vagnar och vad allt det innebär!

Må bäst alla där ute!

Mu för nu :)

Glömde ju säga...

... att Sonen och Dottern tjafsade om vem som skulle stänga bildörren igår kväll när vi kom hem efter olika typer av träningar....

Resultatet av detta blev: vi lämnar passagerardörren höger fram öppen på vid gavel!

Perfekt med tanke på att det har varit snöstormen from hell i natt!

Spännande upplevelse i morse att, iklädd morgonrock, försöka soppa UR snö UR bilen istället för att enbart soppa BORT snö FRÅN bilen....

Perfekt start med andra ord...

Mu....

Mitt i allt elände så har jag fortfarande nära till skrattet....

Jo men så är det för mitt i allt elände har jag fortfarande nära till skrattet, kruxet nu är bara att det gör ont fysiskt att skratta...

Men hellre en fysisk smärta som man faktiskt kan ta och peka på att "här, precis här gör det så jävulskt ont" än den smärta som man inte kan se utanpå...

Försökte i bilen på vägen in till stan idag att komma på när det inte gör ont i ryggen, jag och bästaste bästis kom fram till att om jag ligger ner (ja det ska då vara en kort stund) och slutar att andas, spelar död helt enkelt, ja dååååå har jag inte ont i ryggen... Taaa daaa!

Easy peasy liksom, spela död det är det jag ska göra!

Mu för nu...

Mauro Scocco - Långsamt Farväl

Lisa Miskovsky - Mary

Ja nej men vi slänger väl in lite ryggskott på det här oxå...

Alltså vem/vad faan har jag retat upp egentligen för att få all skit som bara går att få ta emot?!

Igår morse satt jag och Sonen och åt frukost och så säger han: "vänta mamma jag måste ta upp en sak som ligger på golvet under bordet"

Jag svarar: "Men det ligger inget under bordet"

Sonen säger: "jo det är säkert jag glömde en grej där igår"

Då jag damsög under bordet kvällen innan visste jag att det inte låg något där så döm om min förvåning när sonen utbrister: "Men mamma det ligger ju en död mus här på golvet"...

Gissa hur skyldig Dum-Doris såg ut... eller ska vi kalla henne för Mördar-hunden igen???

Tycker hon är duktig jag!

Sedan rullade väl dagen på i vanlig ordning tills på eftermiddagen då jag skulle åka i väg för att hämta båda barnen efter skidskolan....

Dagen igår startade med spöregn för att sedan gå över till strålande solsken vilket ledde till att på uppfarten/gårdsplanen där jag bor var underlaget sorbet...

Känner ganska snabbt att det går åt h-vete....

Får låna grannens aningens större bil, hämtar barnen, kommer hem och försöker skotta bort den lösa och fantastiskt tunga blötsnön, till ingen nytta...

Fram emot åtta tiden hade jag nästan fått panik då jag kände att kvällens och veckans enda Zumba-pass var i fara...

Fick iväg bilen, var iväg på Zumba, kom hem till en övertrött son och en snarkande Dotter.

Jo just det, till detta kan vi lägga till lite översvämning när Dottern duschade oxå...

Imorse körde jag fast bilen på nolltid, försökte själv en liten stund och upplevde ett sånt där konstigt "plopp" i ryggen...

Fick hjälp av grannen att skotta fram bilen, stressar iväg för att lämna barnen på sin skola för att sedan köra järnet in till stan för att vara på Familjerådgivningen kl 08.00.

Sitta där i 1½ timme och känna att ju mer jag pratar ju mer förkrossad blir jag...

Känner mig fullständigt tillintetgjord, ledsen så att tårarna rinner och på något sätt får min upplevelse terapeuten att även hon börja gråta, hon blir rörd av det jag säger när jag berättar om hur jag försöker få en fungerande relation och framför allt kommunikation till pappan till mina barn, som sitter med men som inte (som vanligt) har så mycket att tillägga...

Skulle sedan iväg till praktiken på Polisen men bryter ihop på parkeringen utanför polishuset. Bryter ihop helt över ratten och känner att snart ger jag upp!

Startar bilen, åker hem, ringer min vän Johanna under tiden, hör att hon blir orolig men orkar inte hålla uppe masken längre...

Kommer hem, sitter i någon form av koma i 2 timmar, tårarna rinner, snoret rinner och jag känner mig ensammast i hela världen.

Inser efter ett tag hur jävla patetiskt detta beteende är men jag är så sjukt trött att jag knappt orkar ta tag i mig själv...

Slår av en händelse på autopiloten och börjar med mitt skolarbete, känner hur ryggen knyter ihop sig än mer, skiter i det, fortsätter skriva på datorn, sväljer några Ipren, stålsätter mig när jag ska iväg och hämta Sonen på skolan som sedan ska iväg på dans.

Sitter och väntar på att sonens dans ska bli klar så vi tillsammans kan åka och hämta Dottern som har varit på första fotbollsträningen och träffar där en pappa...

En pappa som jag har haft lite kontakt med under hösten ibland men som jag inte har träffat på några månader...

En pappa som utbrister ett WOOOOOHHHHOOOOOWWW!!!!! MEN HUUUUUR SNYGG ÄR INTE DU DÅ?!

Vi kom båda fram till att en stor ful mössa inte är så smickrande och nu när vädret tillåter att man går utan mössa så blev det en Wooooohhhhoooowwww-reaktion... :)

Med ens försvann det onda i ryggen, mina svullna ögon kändes mycket lättare, för där står jag rödgråten och svullen och känner mig så himla fin... Snacka kontraster...

Tar med mig denna känsla hem i hjärtat och jag tillsammans med barnen bestämmer oss för att äta middag i vardagsrummet.... Sätter mig i "soffan" och hux flux känner jag det där konstiga "ploppet "i ryggen igen...

Men det skiter jag i för under 5 minuter idag har jag mått bra! Riktigt bra!!! Egotrippen fick sig en rejäl skjuts!!!!

Mu för nu.......

Zumba-bakis imorgon?!

U bet!!!

En ny erfarenhet och jag gråter igen...

Det här med att vara mamma ena veckan för att sedan inte vara "mamma" andra veckan det suger...

Har haft mina underbar barn sedan i torsdags och det är verkligen super... men...

Med tanke på att tiden tillsammans nu är så begränsad vill jag inte slösa på våran tid på oviktiga saker som det här med städning, diskning osv men inser ju att det inte fungerar...

Jag vill inte ta en enda sekund ifrån att få vara med barnen!!!!

Jag vill inte att något ska gå fel, att någon blir på dåligt humör och tjurar ihop, jag blir så sjukt stressad av att hålla alla glada, nöjda, mätta, belåtna så till slut brister det!

Idag har jag varit så sjukt ledsen vid flera tillfällen att jag inte har kunnat hålla tårarna tillbaka...

Allt börjar bli så verkligt nu...

Huset är ju sålt, vi har fått handpenning osv... Tillträdes datum är satt...

Solen skiner och allt borde vara prima... Borde vara...

Men när en sån enkel liten sak som att jag lyckas köpa ett köksbord till mig, bara mig gör att jag krackelerar och går sönder då är det inte så jävla latjo...

DET VAR JU FÖR FAAN INTE SÅ HÄR DET SKULLE BLI!!!!!!

Jag skulle väl inte sitta och försöka få ihop möbler till ett eget boende?!

Vissa dagar känner man sig mer dumpad än andra...

Å den här jävla pissnön som ligger överallt gör inte saken bättre!

Visst det är super vackert nu med denna "femte" årstid... Yada yada yada...

Jo jag tycker oxå att det är fint men förstå mig rätt, jag har vår i varenda por i kroppen, jag är inte nöjd med kåtfåglarna utanför fönstret, takdroppet, jag vill ha MER!!!!

Jag vill ha knoppar, jag vill ha tidiga vårblommor, jag vill ha torra vägar!

Pissnö......

Note to myself...

Note to myself...

Lämna inte disken till imorgon för det blir INTE ROLIGARE att diska skiten dagen efter!

Av doften att döma i köket så har någon haft vänligheten att lägga sig ner och döööö i slasken.

Samtidigt stjäl det bara en massa dyrbar tid ifrån att vara med barnen!

Dumt! Så jävla puckat!

Inser samtidigt att jag inte kan fortsätta att skjuta på allt "vardagligt" tills barnen är hos sin pappa, funkar ju inte att behöva kliva över alla utspridda kläder och leksaker som det är nu....

Skitsvårt att lära sig att prioritera om...

Är av naturen hyfsat noga med hur det ser ut hemma men låter nu hemmet totalförfalla så fort som jag har barnen och använder som något försvar att det kan jag göra sen...

Vad sänder det för signaler till barnen?

De har (faktiskt) varit duktiga på att plocka efter sig själva innan så varför ska jag plantera nya idéer i deras små intelligenta hjärnor?!

Nej faan nu måste jag nog ta å styra upp detta... fast sen.... För det är ju så underbart väder ute och jag har ju BARNEN :)

Mu för nu ;)

Ska jag börja bli orolig???

Jag är så sjuuukt trött hela tiden...

Oavsett om jag är ute, själv med hunden hur länge som helst är jag sjukt trött när jag kommer in... Är jag ute med barnen är jag sjukt trött när jag kommer in...

Är jag iväg hela dagen bland en massa galna människor med barnen (som idag), är jag sjukt trött...

Sitter jag i soffan är jag sjukt trött...

Är jag på Polisen är jag sjukt trött...

När faan ska man få vara pigg???

Är det så att man kan bli trött av att ljuset återvänder till denna plats på jorden som gud har glömt?

Kan det vara dax att bunkra upp kroppen med lite berocca?

Är trött som en gnu så nu skiter jag i detta för idag och går en trappa upp...

Muuuu *gäsp* för nu...

White Lion - When the Children Cry

Lyssna på texten och TÄNK TILL!!!!!

Miami Vice med Phil Collins...

När jag växte upp, för 357 år sedan, följde vi Miami Vice och Don Jonsson var ju sååå läcker, tyckte mamma i alla fall själv diggade jag den mörka killen...

Ja i alla fall så minns jag ett avsnitt där denna låt spelades...

Så galet bra, så knepigt att jag fortfarande minns vad avsnittet handlade om...

Ja men låten blir ju inte mindre bra för det!

Gillar!

Mu för nu :)

Så jävla nöjd å så lite Phil Collins....

Alltså shiiiit vad det blev bra i Dotterns nya rum...

Å vad stark hon är min lilla tjej!

I huset som jag bor i nu har jag två sovrum på övervåning, ett lite större och ett lite mindre, fram till för några timmar sedan hade jag det lilla rummet och barnen delade på det större, det större är förövrigt i direkt anslutning till en balkong i söderläge och utsikt ut mot Storsjön :)

Jag fick ju något tokryck i natt och bestämde mig för att nu skulle nog barnen "få varsitt" rum även hos mig, i huset som vi bodde i som familj hade barnen varsitt rum... Dottern hade till och med en "walk-in closet"....

Ja ja, men nu har vi gjort så här att Dottern har flyttat in i "mitt rum" här och jag har flyttat in i barnens rum vilket nu kommer gå under benämningen "sonens rum"...

Jag är ju enbart på rummet när jag ska sova så det spelar ju ingen roll om jag sover inne i Sonens rum om han inte har något emot det, vilket han inte hade.

Så inom loppet av en och en halv timme efter att vi kom hem i eftermiddags flyttade jag och Dottern...

Ut med 120's säng, in med 90's säng, ut med sängbord, in med pall, ut med byrå, senare in med skrivbord som Pappan till barnen kom upp med.

Det blev verkligen grymt bra!

Så nu har Dottern spenderat hela kvällen på sitt rum, vid sitt skrivbord som står vid ett fönster som vätter ut mot skogen och har en täkt framför...

Känns så himla härligt i kroppen när det blir så där bra som man har sett framför sig!

Jag är nöjd, barnen är nöjda, hunden är nöjd = GLÄDJE!!!!

Lägger ut en låt som jag tokgillar....

Mu för nu ;)

Van Halen & Survivor :)

Idag är en bra dag!

Ska snart åka och hämta kottarna som är på skolan och för ovanlighetens skull måste jag hämta dom tidigare än vanligt!

Är van vid att få en massa skäll för att jag hämtar dom "för tidigt" jämt men nu så har det tydligen ändrats för idag ska jag minsann hämta dom minst 1 ½ timme tidigare än vanligt.

Bra betyg tycker jag!

Resten av dagen ska gå åt till bus, mys, gotta och flytt av möbler...

Jojomensan kom nog på en sjukt bra lösning i natt när jag inte kunde sova, ville nästan gå in till Dottern på en gång och väcka henne, kolla om hon tyckte att det var okej, så som jag tänkte.

... vet inte riktigt om jag ska erkänna hur jag höll på i natt...

Jo men... eh... Jo jag blev ju så till mig att jag bara var tvungen att leta fram ett måttband, smyga in i barnens rum och mäta möbler för att sedan smyga tillbaka till mitt rum och mäta ifall "min plan" går i lås...

Och det gör den!!!!

Ska bli så himla najs å få till det i "mitt" lilla mus-hus (läs: lilla röda huset med vita knutar).

Så jag och barnen ska bära möbler ikväll! Så jäkla härligt!!!!!

Skickar även med lite måbralåtar i detta inlägg!

Dessa två låtar lyssnade jag mycket på när jag gick i högstadiet, det hela började väl när jag gjorde min prao på en segelbåt som heter Najaden, låg (då) precis nedanför Kungliga Slottet i Sthlm...

Jag hade önskat att få göra min prao-tid på en djuraffär så hur faan det kunde bli en segelbåt, det vete faan, men där hamnade jag i alla fall med störtsköna killar som bodde på båten, två av dom var bröder och kom ifrån Australien så engelskan fick sig en rejäl genomkörare...

Det slumpade sig inte bättre än så att jag fick jobba extra där några vändor senare det året.

Hade en fantastisk upplevelse när jag sent en kväll var ute på segling och det var alldeles stjärnklart och jag och Paul (tror jag han hette) klättrade upp i masten bara för att komma närmare stjärnorna *skrattar*

På dagarna spelades dessa två låtar skithögt i högtalarsystemet som fanns på båten, vi hoppades lite på att kungen skulle komma ut å digga, för nog hördes det upp till slottet, hände mer än gång att vakterna "diggade" med i låtarna :D

Lyssna, sjung, dansa, njuuuuut av musiken!!!!!

Mu för nu ;)

Vilket jävla tjat...

Tycker den där jobbiga människan som sitter på min ena axel och ständigt tjatar på mig om hur jävla duktig jag ska vara jämt kan hålla käften en stund!

Tror inte att jag orkar vara duktig längre, skiter iiiit!!!

Här sitter jag, hemma och jobbar på min rapport som jag ska göra på min verksamhetsförlagdautbildning även kallat VFU, "för det låter lite väl oproffsigt att kalla det praktik när man går på universitet" fick jag till svar när jag frågade varför det inte bara gick att kalla praktiken för praktiken...

Kanske är det så att även i detta fall handlar det om att räkna ord... *suck*

Om mindre än en vecka packar jag min väska och flyr denna del av landet, drömmer mig bort och längtar till jag packar mer än bara en väska.

Jag åker ner till min älskade "extra familj" i Göteborg och det ska bli riktigt najs!

Möta våren med öppna armar, för att sedan komma hem till denna pissverklighet med snö överallt!!!

Nej jag känner mina Sthlmstakter sitter i, jag vill ha vår nu!!!! Gärna några knoppar som kommer upp ur den blöta jorden.

Fatta hur desperat jag har varit tidigare år då jag har grävt fram rabatten från den meterhöga snön bara för att inse att solen inte når fram ändå... Pissnö.... Pissvinter...

Ja nu tjatar den där jävla människan igen...

Åter till rapportskrivandet.... *suckar*

Veronica Maggio

Sa jag någonting???? Bad jag om svar????

Ane Brun - My Lover Will Go

Har hittat en ny stjärna till mitt "musikregister" :)

aha... Det funkar ju... och lite Skid Row

La precis ut ett inlägg utan att "lägga ut det själv"...

Hittar många bra knappar här på bloggen när jag väl börjar leta...

Toppen toppen :)

Har gråtit en mindre flod nu på kvällen bara för att hitta igen mig själv med hjälp av en massa bra musik!

Shit vad musik är bra för både själ, hjärta och hjärna!

Musik från tider när jag mådde bra, ordentligt bra, gör att man kan drömma sig bort och minnas vilket i sin tur får mig att le :)

Jag går och lägger mig med svullna ögon men med ett leende på läpparna!

Lovely :)

Guns N' Roses

Är ruggigt gråtmild nu...

Har precis kollat på programmet "En unge i minuten" och lever mig in i förlossningarna jag ser på tv varje gång.

Det är egentligen helt sjukt men min mamma försökte förklara för mig, innan jag fick mina egna barn, hur hon kände när hon såg på en förlossning men jag fattade ingenting...

Tills jag fick min underbara dotter, sen var det kört.

Känner nästan krystvärkar när jag ser på tv, eller ja det kanske var att ta i lite men nog faan sitter man och hjälper till i soffan... Biter ihop käkarna så man nästan får kramp.

Sedan kommer tårarna när barnet väl har kommit ut, lättnadens och glädjens tårar, helt obeskrivlig känsla.

Är nog gråtmild av flera anledningar egentligen...

Inser nu att det bara är en natt kvar (för denna gång) tills mina älskade barn kommer till mig, en vecka som stundtals har upplevts väldigt lång men det har ändå gått riktigt bra.

Jag känner hur huvudvärken kommer krypande längst nacken, spänningshuvudvärk som jag är så väl bekant med... Spänningar som håller på att släppa och med dom kommer även tårarna.

Jag känner även en mer tydlig och påträngande saknad av människor som jag har förlorat...
Jag saknar att prata i telefonen med farfar... Skit mycket faktiskt...

Kommer på mig själv att sitta och hoppas på att det är farfar som hinner före till telefonen när jag ringer så jag får några små korta sekunders samtal med honom innan farmor tar över luren, sen när hon svarar inser jag att han aldrig mer kommer att svara... Inte i telefonen i alla fall och jag ska hinna samla ihop mig för att inte farmor ska behöva höra hur förtvivlat ledsen jag egentligen är...

För visst är det så att jag sörjer min farfar... Och alla andra som jag har förlorat det senaste året, levande på vår sida likaväl de som har gått över till den andra sidan...

En kram nu hade ju inte suttit så jävla tokigt, kan jag säga...

*suckar*

Grattis på namnsdagen min älskling :)

Idag har Gilbert namnsdag!

Så till min älskade Gilbert säger jag Grattis Älskling! ;)

Gilbert är/var för mig mina "drömmars man" *skrattar*

Nej egentligen har jag bara en man i mina drömmar... En man som jag har haft som idol sedan jag var barn, en man som står för det där super duper manliga tycker jag...

Han tilltalas vid namn Zebulon Macahan - Zeb...

Men denna Gilbert kommer nog in på en stark andraplats är jag rädd!

En lång mörk gentleman som hade ögon man bara dog i...

Ja ni ser ju hur det kunde vara som tonåring i min lilla värld på 90-talet...

Jag pratar ju givetvis om Gilbert i Anne på Grönkulla :)

Mu för nu ;)

Obeskrivligt trött...

Jag är så galet trött så jag kommer gå å knoppa inom kort.

Har många tankar och funderingar som snurrar runt i huvudet, mycket handlar om framtid, barn, boende osv...

Men samtidigt tror jag att tröttheten beror på att jag håller på att slappna av i min livssituation på ett nytt sätt.

Det känns nästan som att jag har kommit in i en ny fas...

Det känns inte okej att vara utan barnen en hel vecka men det känns okej då jag vet att det fungerar hos barnens pappa.

Självklart kommer det att bli bråk, viljor som ska ställas mot varandra även hos pappan, sånt som jag gick igenom i höstas allt för att få till "ordningen" eller "rangordningen" för den delen när de är där, samtidigt kanske de (barnen) kan tycka att det är skönt att komma till mig där de redan har fått agera ut sina känslor, kanske kan få uppleva lite lugn med samma rutiner som innan...

Självklart fattar även jag att det kommer att ta lite tid för denna nya "familj" där de ska leva utan mamma, konstigt vore det väl annars, men samtidigt kan jag känna att det riktigt suger när jag hör att de rutiner som jag och barnens pappa gemensamt har kommit överens om inte följs...

Men men det blir ju inte mina problem sen :)

Det finns ju ett ordspråk som säger: "ger man lillfingret tar dom ofta hela handen"...

Tänkvärt, kanske?!

Nej jag är trött, trött på att bli besviken på människor i min "närhet", trött på att ha för höga förväntningar, trött på att bli sårad, trött på att bli arg så nu ska jag gå å sova och vakna utvilad, sänka mina förväntningar på mina människor runt omkring mig vilket kommer att leda till att jag blir mindre sårad vilket i sin tur leder till att jag blir mindre arg och går omkring och är glad!

För jag är ju egentligen en glad skit, har ju fantastiskt lätt till att skratta och jag tycker ju att det är sjukt kul att ha roligt.

Som i dag på praktiken då satt vi, Olof, Totte och jag och fånade oss genom att använda ordet pass i varje mening... Tog en halvtimme innan vi fastnade, det började med att jag sa att jag skulle komma ihåg att hämta ut mitt och barnens pass, fick till svar att det var passande och efter en halvtimme avslutades diskussionen med ordet älgpass... *skrattar gott*

Ja men ni fattar på vilken nivå jag är på när jag kan ha askul åt en sån grej, för jag blir verkligen så där bubblande i kroppen nu bara jag skriver om det...

Nej nu drar jag ner rullgardinen och går en trappa upp för att inta lopplådan.

God natt!

Madonna - Sorry

I've heard it all before.... And I can take care of my self....

Pearl Jam - Once

What a beutiful day :)

Jo men visst har även denna dag visat sig från sin bästa sida, dagen har gått sjukt fort...

Laddar nu inför ett nytt avsnitt av Solsidan, sedan ska jag sätta mig med min rapport som jag ska försöka få någon form av ordning på...

Denna dag har gått åt till två långpromenader, på vardera en timme åt gången, en i morse i strålande solsken och en nu på kvällen i skymningstimmen, turligt nog hade jag sällskap i telefonen på kvällen för det blev lite "kymigt" på slutet.

Och på tal om sällskap... Har idag "guidat" en Johnny som skulle ta sig från Sthlm till Åre... Inte första gången han kör den vägen men han fick minsann åka en bit av vägen på nya marker...
Shit som det lät... Jag frågade om han fick möte under tiden men han förstod varför han inte fick möte med tanke på hur vägen såg ut.... Sorry säger jag till dig Johnny men du ville ju åka "lite inland och lite kustväg" sååå dåååå sååå *skrattar*

Ja det var även Johnny som var med i telefonen när jag gjorde min promenad i skymningen och det kan inte ha varit lätt att förstå det jag försökte säga i mitt frustrande upp för backen.

Nedför är det väl inga problem å nedför är det en upplogad väg men uppför är ett söndertrampat skoterspår som är hyfsat brant!

Suttit i solen har jag gjort oxå, i två timmar! Läst bok i solen, sörplat te i solen, njutit av värmen och "kåt-fåglarna" som kvittrar runt omkring i kör :)

Nej nu är det som sagt var dags för Solsidan!

Hörs da!

127 Hours - 127 Timmar

Jag var på bio igår kväll, en syssla som jag faktiskt har saknat genom åren, har varit gift med en man som inte gillade att gå på bio för han satt ju så obekvämt...
Men jag gillar att gå på bio, jag gillar känslan av att bli uppslukad av den stora filmduken, jag gillar känslan när man går ur biografen då man fortfarande är lite uppslukad av filmen.

Igår var jag och tre personer till (eller totalt var vi kanske 10 pers i salongen) och såg på denna film:



Den är baserad på en verklig händelse där en killes fastnar med ena armen under en sten ute i den "öde vildmarken", så får man följa hans frustration till att först inse att han faktiskt sitter fast och försöker komma på olika sätt att ta sig loss tills han tillslut inser att han måste kapa av sin egen arm... Hmm.... Då blev det lite väl magstarkt...
Satt vid flera tillfällen och blundade samt kikade genom fingrarna.
Konstigt egentligen då jag bara för någon vecka sedan såg en "hemvideo" där ett par män sprängde sig själva, på den filmen var det ganska många närbilder...

Ja ja, jag hade en toppen bra dag igår trots att barnen inte var hos mig.

Blev bjuden på spontan fika hos bästa Malina, satt ute i solen och läste ur Ozzy-boken, tränade lite... Hade himla mysigt helt enkelt och avslutade kvällen med bio i super trevligt sällskap!

Jo just det... Fick upp två kartonger med kläder som jag hade lagt undan i torsdags och valde igår att prova dessa kläder så ipps vipps har jag ju i alla fall 4 par nya jeans samt några skjortor osv...
Shit vad jag har dålig självuppfattning!
Fattar inte att jag inte är storlek 46 längre...

Dagen idag är väl i stort sett oplanerad som det ser ut just nu...
Solen skiner så jag ska ta på träningskläderna för att ta mig en sväng med Dum-Doris, sen har jag ju, givetvis, en massa måsten som måste göras men jag har ju obegränsat med tid så jag känner absolut ingen stress!
Härlig känsla!

Så bästa dagen till Er därute!
Sänder även lite extra kärlek och värme till min vän Malina idag, känns som att det har varit nog för henne nu.... Nu sänder jag ut lugn och harmoni som en beställning till Universum för dig Malina!!!! <3

Mu för nu ;)

Soligt idag :)

Har haft en bra dag trots att jag nu på kvällen har saknat mina kottar något så vansinnigt men det har kompenserat sig med telefonsamtal med RIKTIGA VÄNNER!!!

Har pratat och skrattat i telefonen i flera timmar så jag har ont i kinderna, härlig känsla!

Var först i väg och gjorde den årliga besiktningen av hönan, något som jag faktiskt tycker att alla kvinnor ska göra, inte män då de inte har någon höna men väl en trumpet som kanske behöver kontrolleras.
(Kan ju iof vara lite mer info än vad ni behövde men jag tycker ändå att det är viktigt att påminna om)
Sedan var det praktiken som gällde.

Passade även på att söka skola inför sommaren, ska plugga juridik hela sommaren vilket känns gryyymt!
Kommer säkert bli skit tufft men jag har, av ekonomiska skäl, inget val om jag ska få ut någon form av peng i sommar så måste jag plugga heltid även då...

Det är härligt med praktiken för jag får träffa så mysiga och underbara människor, som idag, gick iväg och pratade med juristen för att höra hans syn på två olika juridiska utbildningar.
Vilken lyx va, och att sedan bli så trevligt mottagen, det sitter liksom inte fast någonstans!

Åkte hem tidigt för att "plugga", ja men det var verkligen tanken men solen sken och stolen på altanen fullkomligt skrek efter sällskap.

Därefter har jag gjort egen färskost :)
Ska bli spännande och prova den på frukostmackan imorgon!

Trots att jag saknade kottarna så har det gått riktigt bra, de har tydligen sällskap av sin faster denna helg och det är väl bra för dom, skulle jag tro...

Ser fram emot morgondagen och hoppas på bra väder :)

Nu står jag i valet och kvalet... Film eller läsa klart boken... Vilken bok?
Denna:

Mycket dricka, knark och piller i denna bok men ett trevligt sällskap i sängen *hahhaaaa*

Blir nog boken som vinner i alla fall om jag känner mig själv rätt...

Mu för nu och tack alla ni som gjorde min dag så bra!

Svek...

Hittade ett så passande ordspråk nu ikväll...

"Bakom nästan varenda kvinna som lyckats står en man som svek henne"
/Naomi Bliven

Mycket passande, mycket talande, men inser (ju längre tiden går i min skilsmässa) att det här med svek inte har att göra med om du är man eller kvinna då ord som man tidigare har sagt inte betyder ett skvatt!!!

Meningar som "Jag kommer alltid att finnas där för dig oavsett vad som händer för DU kommer alltid att betyda mycket för mig", tja jag vet inte då... Känns inte så himla rimligt nu då...

Och jag tänker på det här med blodsband människor emellan... Som JAG har kämpat för att pappan till mina barn ska få en bra och fungerande relation till SIN familj å så får man bara skit tillbaka?!

Fast egentligen så behöver jag ju inte fundera så himla mycket på vilka dom EGENTLIGA förlorarna i detta är... För om man i omgångar, med jämna mellanrum inte känner mer för sin egen familj än att man helt på fullaste allvar är beredd att säga upp all kontakt what so ever med dom, ja då skulle i alla fall jag ställa mig frågande till hur mycket kärlek, respekt och omtanke finns det där nu då eller är det bara för att det passar bra nu, eller?! Och för hur länge?!

Nej den här "stoppa huvudet så långt ner i sanden för att slippa se sanningen"-metoden den är inget för mig, som tur är verkar mina barn ta efter mig i detta oxå och jag kommer göra allt som står i min makt att se till att barnen verkligen fortsätter att sätta ord på sina känslor!

Fega, konflikträdda människor som inte står för vad de tycker är inte så mycket att hänga i julgran, jag skulle nog mer likna dom med energitjuvar av den högre rangen!

Jag kan tänka mig att jag trampar på en massa ömma tår med detta inlägg, men då ber jag dig som läser att innan du blir arg, ledsen, sur, känner dig träffad, kränkt eller liknande, fundera en stund på just varför dessa känslor eventuellt kommer upp och om det kanske är så att det finns en grund i det jag skriver.

Detta är MIN upplevelse, jag känner mig otroligt arg, ledsen, sur, kränkt över hur människor i min "närhet", människor som jag trodde och som uttryckligen sa skulle stötta även mig i detta har valt att stoppa huvudet i sanden.

Det handlar inte om att välja sida, det är det ingen som har begärt, utan det handlar om att bete sig som en medmänniska och visa att man är nog stark och trygg i sig själv att kunna stötta andra som har det svårt och tufft.

Och ytterligare en sak som jag fullkomligt spyyyyr på är varför i helvete är det så jävla synd om MANNEN i en separation eller skilsmässa hela tiden?!
Det är väl för faaan inte synd om den man som faktiskt har dumpat fru och barn?! Eller?!
Varför måste man hålla på att tycka synd om en sån?!
"Men oj, hur ska han klara sig nu då när han är ensam?"
Det är väl för faaan inte mer synd om honom bara för att han är man!!!!

I mitt fall är det jag som har blivit dumpad, inte pappan till mina barn så hos mig hittar ni inte någon form av "tycka synd om mannen" känsla alls!
Helvete heller!!!!

Ja men nu har jag nog fått ur mig en massa negativ energi så nu ska jag nog kunna sova gott hela natten... :)
Skriva av sig är bra för själen, ger ro för sinnet!

Mu för nu

Född i farstun eller?!

Ja jag må vara född i farstun eller ngt men nog faan har jag missat detta band som tydligen startades 1980....

Ja ja bättre sent än aldrig, eller *ler*

Black Sabbath - Changes

Första natten med magsjuka avklarad i det lilla röda huset...

Jo då... Efter att ha fått sovit en sisodär 3,5 timme kom sonen in till mig och la sig, sen gick det väldigt fort...
Inom en halvtimme hade han kräkts ner det mesta av sängen...
Stackars liten och han vet själv vad det berodde på...
Han hade haft en mardröm där jag och pappan till barnen satt på ett flygplan och så hände det något med oss, det var därför han kräktes så hemskt.
Hmm....

Själv tror jag att det beror på godiset han tryckt i sig eller någon hemsk bacillur som gjorde ett besök i magtrakten.

Detta har ändå varit lite av min skräck, det här med magsjuka...
Oftast när barnen blev kräksjuk fick pappan till barnen ta hand om det "praktiska" då jag själv stod och hulkade över toaletten eller handfatet eller nått men nu är jag ju ensam och ska klara av även detta, lägg där till att vi "bara" har en toalett...
Men det gick bra!

Det gick jätte bra faktiskt, är riktigt stolt över min egen insats, ifrågasätter dock den lilla stund då jag stod i hallen och stäppande, visste inte riktigt åt vilket håll jag skulle för att hämta närmaste hink...

Efter en kräkning och sanering av sovrum sov vi gott resten av natten (?) och idag är han så där sjukt pigg som vanligt...
Jag undrar ja vad det var i magen igår...

Tror vi lägger om planerna för dagen och håller oss i vårt eget sällskap... Gärna ute då för solen lyser och värmer så gott, dottern har beställt fika ute idag så det blir det!

Mu för nu

Film tips...

Tror nog att jag har slagit ngn form av rekord... Är nu inne på mitt 3:e inlägg för idag och har 8 minuter på mig att skriva klart detta, noooo problem :)

Kidsen och jag kollade på melodifestivalen och det är så himla skoj och se det med Dottern för hon hejjar alltid på den som vinner, eller går vidare... Är lite lik sin mormor där som alltid hejjar på Sverige oavsett vad det är för sport...
Typ hockeyallsvenskan då hejjar hon på Sverige, eller handbolls-sm.... Sverige....

Ja men i alla fall så efter att joddeli-joddela tävlingen var avslutad och barnen myspyslagda i säng så hamnade jag framför tvn, en film som jag har sett en gång tidigare.

En film som fick mig att le i stort sett hela filmen igenom...

En sån där super sliskig kärleks historia alá Hollllllyyyyyyywwwwwwwwwoooodddddd, typ...
Men vissa kvällar behöver man en sån och ikväll passade den perfekt.

Så mitt tips till er om ni vill se en smörig kärleksfilm med förutfattat slut så se denna:

A Lot Like Love med underbara Ashton Kutcher....

Aha jag har 3 minuter kvar innan kl är 00.00

God natt alla där ute :)

Mu för nu :)

Verkligheten kommer springande emot en som ett helt j*vla godståg

Det har verkligen varit en bra dag idag!

Solen har både lyst och värmt hela dagen, okej det har varit grymt blåsigt och kallt men hittar man en plats där det är lä är det riktigt najs!

Vi drog iväg för att prova "mammaåkerskridskorförförstagångendettaårhundrande"-grejen, gick väl så där...
Fick sjuuukt ont i fötterna ganska direkt, främst i ena hålfoten, så om någon har ett eller två tips att komma med så mottags de med glädje.
Men jag STOD PÅ FÖTTERNA HELA TIDEN!!!!
Sug på den ni... :)

Det blåste alldeles för mycket för att det ens skulle vara någon form av njutning men nästa gång hoppas jag på bättre väder, funderar på om jag skulle ta å köpa mig en extra sula och lägga in i skridskon...

Väl hemma igen njöt vi av vädret, dottern drog iväg på skidor och sonen satt och flyttade snö från en liten hög till en annan, själv satt jag och Dum-Doris och njöt av solen och lugnet.

Efter en sen middag kom det som jag har väntat på ett tag...

Sonen blev hux flux jätte ledsen och tyckte att livet och allt bara var skit för att "Pappa har lämnat bort dej"...
"Jag vill att allt ska vara som förr, jag vill att jag får träffa min mamma och pappa samtidigt varje dag"...
Ja... Vad säger man på det?!

Tycker iof att det är jätte bra att han ger uttryck till sina känslor, sätter ord på dom och faktiskt låter tårarna komma!
Inser ju att mycket handlar om att ge denna lilla pojke obegränsat med kärlek och ömhet så det slutade med att vi satt ihopslingrade i soffan och kramades jätte länge... Lilla vän vad mitt hjärta värker för dig...

Ja men kvällen är ju inte slut än och nu sitter en förväntansfull dotter i soffan och väntar på melodifestivalen, ja sonen skulle nog kunna skippa detta jippo utan protest men nu är det dottern som bestämmer.

Mu för nu

På stan med barnen utan att inleda ett 3:e världskrig

Har idag fått ytterligare ett bevis på att mina barn håller på att växa upp.

Vi har spenderat över 3 timmar på stan tillsammans utan att den ena vill ha ihjäl den andra och för att inte tala om vad den tredje skulle vilja göra med båda två...

Så himla najs!

Och shopat gjorde vi oxå, till alla tre för ungefär samma peng oxå :)

Dottern fick köpa underkläder, sonen köpte jag en ny jacka till och till mig inhandlades skridskor!

Alltså jag har inte stått på skridskor sedan jag gick i gymnasiet och fick höra av min idrottslärare, som för övrigt var väldigt pedagogisk, att jag kanske inte hade någon större framtid inom skridskovärlden... Hmm...

Så nu ska alltså min 9-åriga dotter och snart 7-åriga son lära sin mamma att åka griller :D

Solen skiner både ute som inne och det är så himla najs :)

Ha bästa lördagen där ute!

Äcklad... Jag blir så j*vla äcklad....

Alltså nu har det hänt en sak som jag har varit med om tidigare och jag blir så vansinnigt äcklad så jag nästan kräks!

För mig är det självklart att när man går på toaletten, oavsett i vilket syfte, stänger man väl dörren efter sig?!

Vid ett par tillfällen har jag "kommit på" män i min omgivning att så är inte alltid fallet...

Okej om man kanske bara har skjutit till dörren när du gör nr 1 men för faaaaaan stäng dörren helt om du ska göra nr 2!!!!!!!!!!!!!!

Det finns säkert mer än en anledning till varför du har extra ventilation på toa, USE IT!!!!!!

Sprida omkring bajslukt, baciller och allt annat äckligt runt omkring i huset?!?!?!?!

Nej jag blir så äcklad så jag håller på att kräkas!

Så blev det idag och jag var tvungen att gå förbi toaletten och valde då att (faktiskt) hålla andan...

Ja jag vet att detta kan verka lite skenheligt med tanke på att jag själv är utomordentligt duktig på att släppa en rejäl brakskit! Alltså VERKLIGEN duktig, men jag märker mer och mer att det är något som kommer mer sällan sedan jag blev ensamstående...

Jag vet oxå att jag inte gjorde så innan jag träffade pappan till mina barn, nu säger jag inte att det är hans "fel" på något sätt eller att det är fel över huvudtaget att släppa sig, fisa, skita, möka kalla det vad du vill, men jag funderar lite på att det kan ligga lite i ordspråket:
"Man blir som dom man umgås med"...

Men är detta en manlig grej eller är det även kvinnor som skiter med dörren öppen?

Alltså jag skulle nästan ha mer förståelse för att det "hände" om en kvinna "råkade" kabla med öppen dörr om det liksom kom som en överraskning, lite så där: "men se där ja... Bingo bingo liksom..." Men för en man... En man som står när han kissar gör ju en medveten handling när han sätter sig ner för att tömma arslet och gör således ytterligare en medveten handling genom att låta dörren vara öppen...

Ja nej men äcklad var nog dagens ord...

För övrigt har dagen varit så där alldeles toppen!

Hade en fantastiskt bra dag på Polisen, hämtade sedan mina underbara barn som har bott hos sin pappa i lite drygt en vecka, härligt när barnen börjar bråka om vem som har saknat mig mest... Hahhaaaaa

Kunde själv kora mig som vinnare i denna tävling med kommentaren:
"Ingen av er vinner för ni har båda varit inne i mig, dock vid olika tillfällen (som tur är) så jag vinner... Jag har saknat er mest..." Slut på diskussionen...

Middagen hade jag fixat redan i går, allt för att ta så lite tid från barnen som möjligt, efter maten (som för övrigt var det godaste som hade serverats tror jag.... Tja jag gör en killer-korvstroganoff....) klädde vi på oss och tog en promenad med Dum-Doris, träffade en vän och hennes två pojkar, sedan hem och bara mysa...

Känner mig trygg, hel i kropp och själ nu när mina barn är hemma :)

Mu för nu :)