Det händer så mycket i mitt liv just nu...

Det är svårt att smälta allt som händer i mitt liv just nu, vissa saker och erfarenheter kunde man kanske vara utan och andra absolut inte.

Lyckan över att få ett efterlängtat besked som är positivt är obeskrivlig och man känner att man börjar hoppas på livet igen... Mitt liv! Att få ställa i ordning ett hem som ska bli mitt och barnens känns fantastiskt!
Sorgen över att se hur människor reagerar och agerar över saker som egentligen om de tänker efter innerst inne bara är skitsaker är en av erfarenheterna som jag kan leva utan.
Vänner är bland det bästa och viktigaste man kan ha, utan nära vänner stannar livet och man förtvinar. Denna sommar har fått mig till att reflektera på hur människor medvetet eller kanske omedvetet väljer att behandla andra människor i sin omgivning och jag blir nästan mörkrädd över det jag ser. Att medvetet försöka göra en annan människa illa genom att kasta skit bakom ryggen på dem är bara fegt. Själv är jag nog mer lik en man i det hänseendet, va faan blir man osams så kan man gå bakom husknuten, svinga några slag och sen är allt bra igen (ja kanske inte bokstavligen då men ni förstår hur jag menar). Jag är så jävla less på detta tjafs som pågår mellan (främst) kvinnor.... Att dom orkar...

Att hitta tillbaka till en nära vän som man trott sig ha tappat någonstans på vägen betyder mycket. Att kunna "plocka upp tråden" där vi lämnade den för nästan ett år sedan känns befriande. Att sitta och prata i telefon i TIMMAR är en underbar känsla, samtidigt som man kan bli förvånad över att man inte har hunnit prata om allt som man hade tänkt. Eller att sitta och referera till någon serie som vi båda har sett, nämna episoder ur speciella avsnitt som får en att nästan kissa på sig när man försöker återge det som hänt.

Att växa in i rollen från småbarnsförälder till (snart) tonårsförälder har oxå varit något som jag har fått tampas med denna sommar. Dotterns humörskiftningar är inte att leka med och jag undrar om inte hormonerna håller på att spela Sonen ett spratt oxå. Dessa två underbara barn som nu är på väg att bli helt självständiga individer... Samtidigt som det är sjukt häftigt att följa deras resa vill jag som alla andra föräldrar få säga: STOPP!!!! STANNA KLOCKAN!!!! JAG VILL INTE ATT NI VÄXER MER NU!!!!!
Jag vill att mina barn ska fortsätta krypa upp i soffan för att kramas med mig, jag vill att min son ska slänga ut armarna och skrika "KÄRLEK" när han ser mig på avstånd och komma rusande för att ge mig den där underbara kramen som gör att hjärtat nästan stannar och man får en klump i halsen av all den kärlek och tillhörighet som slår över en...

Att ständigt fajtas med att försöka övertala sitt innersta att allt kommer att bli bra här där vi är nu... Jag går omkring och kör "omvänd psykologi" på mig själv varenda eviga dag. Det ÄR otroligt vackert på mina långa hundpromenader. Det ÄR bekvämt att bo 10 minuter ifrån stan. Det ÄR en lyx att ha så bra och fina grannar. Det ÄR HÄR som jag har mött mina finaste och bästaste vänner i livet. Allt detta ÄR jätte bra och härligt på alla sätt och vis men det betalar fortfarande inte mjölken på ICA.... Det är HÄR som det inte finns något jobb som jag kan få... Jag är så otroligt less på att höra "du är alldeles för överkvalificerad för denna tjänst och vi förstår ju att du inte kommer att stanna kvar hos oss med dina meriter" eller "med din examen och dina tidigare erfarenheter hamnar du på ett annat löneläge än vad vi kan erbjuda för om vi anställer dig på denna ingångslön får vi facket på oss"... Kul.... Tack så jävla mycket!

Mörkret... Som jag välkomnar mörkret utanför fönstret. Jag är INTE skapt för att klara av ljus dygnet runt. Min kropp och själ behöver mörker för att fatta att "nu blev det natta"... Visst är det trevligt med ljusa ljumna sommarkvällar och sånt.... Yada yada yada... Vi snackar Jämtland nu, people! Det är inte helt vanligt med ljumna sommarkvällar här... Jo visst nu sista två veckorna har det varit super najs men veckorna innan gick i alla fall jag omkring med Ullfrotté, täcktjol och pannband på mina hundpromenader... Ljust och varmt på dagen, ja tack! Skymning och mörkt på natten så man får tända lite ljus och några små lampor. JAJAMENSAN!!!!

Tankarna är många, känslorna ligger utanpå kroppen och jag längtar efter mina "små" så det gör ont! Väljer som så många gånger förr att fly från dessa känslor och sätter mig i bilen imorgon och kör 80 mil sydväst! Åker dock inte själv denna gång utan ser fram emot ett härligt sällskap av en underbar människa som får mig till att skratta så där hejdlöst. Vi kommer att ha en otroligt rolig resa ner till Göteborg, L8 och jag, vilket är lite av min räddning just nu...

Känslan av att bli bortskämd är gudomlig!

Så är det just nu, när mamma är på besök lever jag lyxliv. Det är så himla skönt att få bli bortskämd ibland för det är banne mej inte ofta som det händer.
Att någon betalar maten man handlar eller köper en flaska vin eller tar med barnen på stan och säger "vad är det ni behöver och vill ha" är lyx för mig. Jag känner en otrolig tacksamhet till denna makalösa kvinna som jag kallar för "Mamma".

På tal om bio... En påse nötter...

För att spinna vidare lite på det här med kvällens biobesök... Sonen är inte speciellt intresserad av godis (och ingen kan vara gladare än jag för det) så därför vill han ha antingen chips eller ostkrokar på bion. Vi köper då med oss det från vår ICA Maxi-butik och jag bestämmer mig för att jag oxå minsann ska få unna mig lite "snacks" till bion. Nu äter ju inte jag socker så då faller det sig naturligt att det blir en påse nötter. Jag TROR mig köpa denna påse med nötter och sitter glad i hågen (i mörkret) på biosalongen och öppnar påsen och upplever ganska direkt att "oj oj så mycket smak det var på nötterna i denna påse"... Hmm... Jag visste verkligen inte att ICA hade "En het blandning av kryddade jordnötter, jordnötter, heta cashewnötter samt russin"....




Det var den nedre påsen som jag hade med mig in i mörkret... Jag säger inte att jag ångrar det utan dessa nötter var oxå väldigt goda men jag var inte helt förberedd på att de skulle smaka mer än salt :)

Dumma mej 2

Jag och Sonen har ikväll varit på bio, själva... Eller ja inte själva, salongen var nästan fullsatt men det var bara han och jag. Lovely med lite egentid så där på tu man hand något som inte händer speciellt ofta. Vi såg på denna film:


Alltså något så jävla tokroligt som denna film har jag nog aldrig upplevt tidigare, eller jo det kanske jag har men denna var riktigt riktigt rolig. Rekommenderas varmt! I alla åldrar!

Det finns för- och nackdelar med att gå på bio.
Fördel: 3D, ljudet och bioduken.
Nackdel: Småfisande barn som sitter och snorar i stolen brevid.
Fördel: Snygga (förhoppningsvis) ensamstående pappor som är där med sina barn som uppmärksammar vad man heter när man FÄJSBOOKAR innan filmen börjar ;)

Och till något annat som går att lista i en för-och nackdelar-lista: VÄDRET!!!!
Fördel: Det vore synd att inbilla sig att vi i mitten på Sverige faktiskt kan uppleva en varm och solig sommar och nu undrar ni säkert hur detta kan vara en fördel, jo jag tänker så här: Besvikelsen blir inte lika stor nu när det visar sig att det är samma skitsommar som alla andra år...
Nackdel: Man har inte riktigt hinna vänja sig av med underställ och fleece-kläder förrän de behövs igen...
Fördel: Det är myggfritt i stormen.
Nackdel: Det regnar på tvären.

Slut för nu.

Najs life

Jo idag är det riktigt najs, om vi hoppar över det här med sommarvärme och sol vill säga...
Min fina mamma hämtades på flygplatsen mitt på dagen idag och vi åkte en liten sväng istället för att åka direkt hem. Det inhandlades lokala jordgubbar på ett ställe och åts en räkmacka på ett annat ställe. Gissa om Sonen var nöjd då. Han är heeelt tokig i räkor!

Sen har vi haft Monopol-maraton sedan i fredags så vi spelade lite mer när vi kom hem. Sen, hööörni! Sen var jag och min mor iväg och kollade på en större lägenhet som jag står som nummer 2 på att få!!!! Den skulle verkligen sitta som en smäck! För er som inte vet hur det är att ha en dotter som är i puberteten och ha en toalett kan jag tala om att det funkar så där... Ja detta kan låta som värsta gnället och värsta I-landsproblemet då vi nu har en stor och fin 3:a men men nu har vi fått detta erbjudande och då hoppas vi på det bästa!!!!! Å så har den uteplats oxå! Iof har vi en super stor balkong idag på 18kvm, även kallad terrass men i alla fall. Tänk att få släppa ut Doris å kissa bara sisådär... Som vi kunde när vi hade huset...

Det som upplevs som "smolket i bägaren" just nu är denna fras: "Men du är alldeles för överkvalificerad till denna tjänst. Om vi lägger ihop din examen och dina tidigare erfarenheter så förstår vi att du inte kommer att stanna kvar hos oss längre än det tar för dig att få ett annat jobb samt att du hamnar i ett helt annat löneläge.".... Kuuuul! Hmm... Detta var faktiskt inte vad jag förväntade mig att mina tidigare erfarenheter skulle sätta käppar i hjulet. Däremot har jag fått påtryckningar från "bekanta" söderöver att det finns hur mycket jobb som helst för mig med mina erfarenheter OCH examen men vad hjälper det när det är här i Östersund som vi bor?!

Nehe... Nu ska jag minsann packa ner mina barn som ska sova i samma rum inatt och gör kväll själv.

Bacelurerna gör att jag låter som Marge Simpson...

Baciller har tagit över min kropp och röst... Eller ja... Om jag "pratar upp mig" låter det kanske inte alls lika illa om det känns när jag pratar... En lite så där härligt skrovlig whiskyröst känns det som om jag har, tidigare idag lät jag som Marge Simpson...
Jag mår förövrigt inte speciellt dåligt, har haft feber i natt men inte så mycket på dagen men en hosta som inte alls är något trevligt sällskap...  Däremot har jag tagit tillfället i akt att läsa ut denna bok, en bok som jag lånade i lördags och som lästes ut i morse:


Den var riktigt rolig faktiskt, skrattade högt vid vissa tillfällen och kände igen mig i allt för många delar av boken... Jag och fina bästaste vän har kommit på att våra liv skulle minsann oxå bli bästsäljare i bokform så det är väl bara till å börja skriva eller? ;)

Måste även passa på att berömma mina underbara hjälpsamma barn som nu officiellt är på sommarläger (Läs:arbetsläger)... Platsen/orten är samma som hemadressen och syftet med lägret är att hjälpa till mer hemma... Dottern har åkt på att ta disken en gång om dagen, lite så där lagom nu när diskmaskinen är paj och Sonen har då fått det stora nöjet att få ansvaret över att plocka in den rena torra disken på rätt plats. Den lille rackarn trodde han skulle komma undan genom att säga: "Jag är för kort"... Men tjena, du har en morsa som är född "för kort"... Den gubben gick inte så nu är han en fena på att ta fram pallen för att nå tillräckligt upp i skåpen... Utöver detta finns det sedan tidigare schema där de får hjälpa till med diverse saker vilket fungerar suveränt. Jag har duktiga barn!
Imorse när Sonen insåg att mamma inte mådde så där prima fixade han frukost på sängen åt mig OCH sin syster... Jag fick fil med solrosfrön och pumpakärnor och Dottern fick två klämmackor. Han kan minsann om han vill :) Sen blev det iof diskussion om att han tyckte att Dottern skulle kirra frulle åt honom men det gick inte det heller... Nitlott kan man säga...
Nej men jag har insett efter ett par veckors sommarlov nu att jag tänker INTE låt all min tid gå till att plocka, tvätta, damsuga, damma, torka golv, diska, laga mat osv... NEJ! JAG ska banne mig unna mig (mellan jobbsökandet då) att läsa alla de där böckerna som jag har suktat efter under min studieperiod... Jojomensan, det ska jag göra! Läsa böcker som jag själv har valt, inte nödvändigtvis på svenska men som jag har valt!!!!

Slut för nu :)

Idag var måttbandet min bästa kompis!

Jag har (som tidigare nämnt) lagt om min kost lite grann på inrådan av syster-yster. En förändring som inte är så där super duper enkel men det gör mig verkligen gott.
Jag har inte kommit så långt att jag inte känner sug efter tex en macka med marmelad på... Eller klyftpotatis till köttet osv... Däremot är allt sug efter godis och chips å sånt helt borta, det gick fort. Nu har jag iof inte haft något större sötsug sedan jag började dricka det som får världen att snurra men i alla fall...

Idag mätte jag mig för första gången på länge (ha i åtanke att jag la om kosten för ca 2,5 månader sedan) och har enligt mina egna anteckningar minskat i omkrets ordentligt. Sedan 3/1-13 har jag till dags datum tappat 10cm runt naveln och 8cm runt höften... Känns okej faktiskt :)

Tror dock att mycket av det som har försvunnit är vätska, vilket känns helt otroligt skönt på sätt och vis. Nu ska jag bara ta tag i det här med träningen så ska vi se att det blir ännu bättre resultat... :)