Sol, Vind och Vatten....

Sol, Vind och Vatten höga berg och djupa hav det är mina drömmar vävda av fast det är på DIG jag tänker på i hemlighet... Eller nått... Lite fritt översatt blev det kanske nu men i alla fall...

Väljer att starta denna sista dag på detta pissår med att bara fullständigt drömma mig bort i en himla massa Ted Gärdestad för jag tror oxå på friheten som jag lever i, det finns tid för försoning, det är klart det gör men det är svårt att bortse från sin sårade stolthet och självkänsla men MITT liv SKA få ett lyckligt slut! Så är det bara!

Ähhh va faaan... Det blev lite Fred Åkerström oxå.... :)

Så om vi inte hörs något mer detta år så önskar jag Er alla
GOTT SLUT och ETT GOTT NYTT ÅR!!!!!

Mu för nu :)

Har jag blivit någon j*vla siamesisk tvilling?!

Mina barn åkte med sin pappa till Vemdalen idag...
De ska fira nyår tillsammans med honom och vänner...
Det kändes piss samtidigt som jag (faktiskt) är glad över att barnen vill vara med honom, däremot har de flaggat för att de vill vara hemma i huset oxå något innan det ska ut till försäljning nu...

Återigen har jag spenderat kvällen i telefon, det är väldigt bra!
Har blivit bjuden på två håll till imorgon, dels hos mina "gamla grannar" som jag verkligen har saknat men även på en annan fest... En fest som verkligen låter "festlig"...
Men här kommer självförtroendet in...
Ska jag ge mig ut i denna "djungel" och bara vara "Mimmi"??? Inte "Mimmi & Nicke" som det har varit i så många år?!
Ska jag välja tryggheten framför otryggheten?!

Vad har jag att förlora, egentligen?!
Att jag är en rolig liten skit, det får jag ju bevis på varje dag men kommer jag att bli det femte hjulet?
Varför känner jag ens tveksamhet inför detta?!
Jag har väl aldrig bangat för ngt skoj förut?
Jag har väl aldrig tidigare känt tvånget av att känna trygghet i att vara två?! Eller?
Har jag under dessa 12 år gått ifrån att vara en självständig individ till att bli en siamesisk tvilling?????
Faan i helvete att det ska bli så!!!!

Men samtidigt kommer det bekväma in... Om jag skulle välja att umgås med mina gamla grannar vet jag att det skulle bli en mysig, trevlig kväll med gott vin, härliga diskussioner om livet osv... Det andra sällskapet vet jag egentligen ingenting om... Inte annat än att en av dessa är en otroligt härlig kvinna/tjej och den andra är en småtokig göteborgare... Hmm....

Detta är ett nytt liv för mig som jag sakta men säkert är på väg in i, vet inte om jag är riktigt redo för det än, nu vet jag att alla kanske inte förstår min tvekan men att lämna tryggheten i att vara två till att bli en är stort.
Jag har ju inte varit singel mer än en vecka på ca 14 år och då blir det lite svårt.
Har bara haft en man i tankarna i 12 år och det är min snart före detta make, det är vansinnigt svårt att ställa om hjärnan på att om en man tar kontakt med mig nu är det kanske inte bara vänskap som han har i åtanke...
Som när jag var ner till Göteborg sist och var på något uteställe och fick uppmärksamhet för att jag var kvinna, ok det var väl inte Mr McDreamy som stolpade fram där men ändå... Fattade nada...

Ja men alltså många tankar snurrar i huvudet, jag är trött som en älg... Ska försöka charma damen som ligger i soffan för att få sällskap i sängen nu när en liten kille inte sover hos sin mamma... Å jajemensan där kom sorgen med tillhörande tårar och slog över mig som en j*vla ångvält...

Hole

I need a hero...

Where have all the good men gone

And where are all the gods?

Where's the street-wise Hercules

To fight the rising odds?

Isn't there a white knight upon a fiery steed?

Late at night I toss and turn and dream of what I need

I need a hero
I'm holding out for a hero 'til the end of the night
He's gotta be strong
And he's gotta fast
And he's gotta be fresh from the fight

I need a hero
I'm holding out for a hero 'til the morning light
He's gotta be sure
And it's gotta soon
And he's gotta be larger than life

Somewhere after midnight
In my wildest fantasy
Somewhere just beyond my reach
There's someone reaching back for me
Racing on the thunder and rising with the heat
It's gonna take a superman to sweep me off feet

Up where the mountains meet the heavens above
Out where the lightning splits the sea
I would swear that there's someone somewhere
Watching me

Through the wind and the chill and the rain
And the storm and the flood
I can feel his approach
Like the fire in my blood

Skriver en lista som känns... konstig...

Sitter här och skriver en lista...
En lista som jag har skrivit sååå många gånger men som jag inte har fått något gehör för tidigare...
Jag går tillbaka i minnet, går igenom rum för rum i det hus som jag hade tänkt att mina barn skulle växa upp, där de skulle få en trygg och säker uppväxt, en uppväxt som de skulle kunna se tillbaka på som vuxna och känna värme och kärlek till...

Jag skriver en lista på vad jag anser ska åtgärdas i huset som jag har tillsammans med pappan till mina barn, huset som jag hade såna planer för som nu ska säljas.
Det är som det är... Jag vill inte bo kvar på denna gata och ses som ett "offer" för att jag har blivit lämnad/dumpad, sedan om jag skulle haft viljan att bo kvar skulle det aldrig hålla ekonomiskt med mina "otroliga" CSN-inkomster...
Pappan till mina barn vill inte heller bo kvar i huset.
Så då är försäljning den enda vägen att gå.
Det är klart att detta gör ont!
Ytterligare ett avslut på något som inte riktigt är mitt beslut...

Hade en riktigt tung kväll igår efter att mina barn åkte iväg för att sova hos sin pappa.
Känslor av otrygghet, rädsla, sorg, ilska, förtvivlan fullkomligt välde över mig när jag såg bilen åka ner för gatan...
Klädde på mig och tog en lååång promenad (blev betydligt längre än jag hade tänkt från början), var i början av promenaden tvungen att gå och sätta mig i en busskur för att få till andningen samt att försöka samla mig, I was a mess...
Fick spy ur mig en massa galla till en vän som hade legat på soffan och sovit... F'låt.... Stackare som får ta emot min ilska, rädsla och förtvivlan men TACK för att du är du och hjälper mig igenom detta på DITT sätt!
Fick mitt upp i allt detta ett annat samtal... Gjorde ont, jag blev rädd, vet inte riktigt hur jag ska hantera denna känsla... En känsla som fortsatte bränna när jag väl kom in i mitt lilla hus...

Kvällen avslutades som den började, i telefonen, lyssnade på en massa bra musik tillsammans med en vän, det är fantastiskt härligt att kunna sitta en hel kväll tillsammans med någon och försvinna bort i musikens minnen trots att vi inte sitter "tillsammans" utan på var sitt håll!

Det kommer att bli bra för mig och mina barn, det vet jag, det är bara resan dit som känns lite jobbig och tung bara...
Jag ber om ursäkt för att mina inlägg inte alltid är så glada och positiva som jag hade tänkt men detta är mitt liv och just nu är det en berg och dal bana....
Jo just det.... Vet ni vad som finns mellan berg och dal?????
Inte???? OCH *moahhaaaa* berg OCH dal :D
Detta är ngt som min dotter går omkring och säger titt som tätt och faktiskt... jag tycker den är skit kul :D

Mu för nu

Serenity is not freedom from the storm but peace amid the storm

Pearl Jam - Alive

Idag har varit en bra dag!

Dagen idag har varit en av de bättre!
Ni anar inte hur skönt det är att kunna skriva just så...

Min mamma har återvänt till Stockholm, jobbigt att ha henne så långt borta men det kan det ju bli ändring på i framtiden.
Själv har jag varit ute och skottat snö som en galning i 2.5 timmar...
Inte ensam, jag har absolut fått hjälp!
Tycker det är befriande att skotta snö! Tycker det är otroligt skönt!
Blir svettig och på gränsen till äcklig (i min värld) men det är häääärligt samtidigt.
Att känna hur kroppen får jobba, hårt och länge det är toppen!

Sedan har dagen mest gått åt att prata i telefon, men en hel mängd olika personer.
Detta har dock resulterat i nackspärr... Ja jag vet så himla osmidigt, otaktiskt men ändå ett faktum... Kul att jag har Linnex hos pappan till barnen...
Ja ja vad är det å klaga på egentligen?
Jag har fått prata prata prata med människor i dag som får mig att må bra, allihopa!!!
Sitter nu och njuter av Lustans Lakejer och Johan Kinde som jag var så där lite små "glad i" för länge länge sedan, då man levde ett helt annat liv...
Jag borde egentligen gå och lägga mig men jag kan inte slita mig ifrån musiken!
Det är så underbart att bara få sitta och lyssna, blunda och minnas...

Barnen sover gott i sina sängar och jag får lite tid för mig själv.
Barnen som förövrig ska spendera nyårshelgen med sin pappa, något som de ser fram emot och DET gör mig gott!
Fick förklara för dottern idag att både jag och barnens pappa vill ju ha båda barnen hos oss hela tiden men det fungerar ju inte så utan vi måste ju oxå dela med oss av våra älskade bästa, alldeles underbara barn, jag tror att hon förstod hur jag menade.

Lämnar er med lite musik så här på kvällskvisten å vad passar bättre än just Lustans Lakejer, Kylan ligger över hela stan...


Mu för nu :)

Godsmack - Keep Away

Imperiet

Denna jul kommer jag att skratta åt om några år...

... är inte där än dock...

Dagen innan julafton hade jag en plan... En plan som gick ut på att jag skulle i godan ro ställa i ordning maten medan min mamma satt vid köksbordet med barnen och pysslade, gjorde julklappar till nära och kära.
När maten var klar skulle vi göra julgodis, sånt som jag tycker är roligt att göra!
Men nu blev det inte så!

Mitt upp i allt stod jag fullt påklädd med mössa, dunjacka, täckbyxor, kängor i mitt kök och såg hur det blev mer och mer bajsvatten på mitt köksgolv...
Jo vi fick "lite" problem med avloppet dagen innan julafton och jo det var -30 grader ute vilket resulterade i att mina barn, min mamma samt hund satt med mössor på (jo Doris hade oxå mössa och gillade det) i soffan under ett täcke och filt och blåste ut rök ur munnen, super kul enligt sonen...

Killen som var här med slamsugaren måste verkligen ha trott att jag var helt dum i huvudet för så fort det lät eller bubblade till i avloppet sa jag: "nu är det nära va?! visst kan man säga att vi ser ljuset i tunneln nu va?!"
Tror jag upprepade denna mening minst 15 ggr under de timmar som han var här...

Efter många om och men och en himla massa slang och kopiösa mängder hett vatten var avloppet rensat och en ny brunn var hittad... Sa jag att det var MINUS TRETTIO GRADER UTE?!
Vi, jag barnen och mamma + Doris blev bjudna på middag hos världens bästa ägare till huset! Underbara människor!!!!
Sedan var det bara till att gå in och försöka sanera i huset där vi bor...
Det var så kallt på golvet att bajsvattnet hade frysit till is...
Alltså är det läge att bryta ihop nu eller?!
Nopp.... Fram med skurhinken bara... *suck*
Börjar nästan tror att mitt liv är någon form av parodi på "lyckliga familjen"...

Sedan kom julafton...
Julölen och julmusten som jag hade ställt ut i hallen hade frysit, maten var inte klar, det var kallt och jävligt men på ngt sätt fick jag till det i alla fall.
Barnens pappa kom till oss runt 14 tiden, han hade köpt jätte fina julklappar från barnen till mig, jag hade inte köpt ngt till honom... Har iof inte haft tid och tanken var ju att han skulle få julklappar som vi hade gjort kvällen innan julafton...
En riktigt trevlig kväll blev det.
Däremot gick det verkligen upp för mig vad ENSAMSTÅENDE MED TVÅ BARN OCH EN HUND har för innebörd då han (pappan) gjorde klart för oss att idag (juldagen) skulle han åka till sin hemby för att eventuellt gå på fest...
Båda barnen frågade om de fick följa med, men fick ett nej till svar, båda barnen blev sjukt besvikna, något som de valde att faktiskt sätta ord på senare på kvällen, själv tycker jag det är lite märkligt då han (pappan) till barnen har träffat sina barn i någon timme totalt under en två veckors period...
Visst jag kanske biter mig i rumpan när jag skriver detta med det gör så jävla ont i hjärtat när denna insikt kommer över mig.
F***A!!!!!

Ja men jag kan väl lugnt säga att det har blivit lite för mycket elände för mig detta år som snart har gått!
Jag och min bästa vän har beställt det bästa året eveeeer för 2011, ett år då jag tydligen ska åka på utlandssemester med min mor och mina barn, ett år då jag ska göra min 10 veckors långa praktik på Polisen, en organisation som jag har arbetat för tidigare, som jag vill tillbaka till, ett år då jag ska bli himlastormande förälskad och ska bli ÄLSKAD TILLBAKA för att jag är jag! Ett år då jag ska bli brun om benen, ett år då jag ska njuta av att få fräknar på näsan!
Ett år då jag ska bli det BÄSTA SOM BARA JAG KAN VARA!!!!!!
Jag kommer att ha friska, glada barn, en hund som kommer att reta gallfeber på min bara för att hon kan, solen kommer att lysa, värmen kommer att smeka min hud och jag kommer att bli lycklig igen!
Så kommer mitt 2011 att bli!!!! HELA ÅRET SKA JAG MÅ BRA!!! JAG SKA MÅ BÄÄÄÄST!
Så jag kan lätt ta denna känslan av att inte må bäst just nu för jag vet att jag ser ljuset i tunneln, och det är INTE tåget jag ser utan det är LYCKAN och KÄRLEKEN!!!!!

Med kärlek och värme önskar jag Er alla där ute en god fortsättning!!!!

/Mimmi

Vaknade av att någon kröp tätt intill...

Imorse vaknade jag av att någon kröp tätt intill, slingrade sina ben runt min kropp, andades i nacken på mig och viskade: "är du vaken?"... När jag inte svarade kom ett tyst lite försynt: "Jag älskar dig"...
Då kunde jag inte vara tyst längre så jag grymtade till lite, då kom det som jag låg och väntade på:
"MEN MAMMA ÄR DU VAKEN???"
Högt och tydligt i ena örat...

Hmm... så skulle jag vilja starta alla mina dagar... Och tänk om det inte bara var sonen eller dottern som väckte mig så... Kanske kanske någon gång i framtiden får jag uppleva detta med en annan man...
Lockande tanke!
Eller vad säger du Maja som står och tjuvläser bakom axeln på mig???? *skrattar*

Idag är det riktigt riktigt kallt här i Ås/Östersund, har fått rapporter om att det är -35 grader ute... Det betyder att det är +13.4 grader inne... *suck*
Men missförstå mig inte! Jag klagar ABSOLUT INTE! Kunde inte bo i ett mysigare hus, kunde inte ha bättre ägare till huset!
Jag känner en otrolig tacksamhet till detta par som faktiskt utan förvarning fick en extra familj på sin gård.

Igår gjorde jag och barnen köttbullar, jag hade även sällskap i telefonen av en liten filur som var ute i skog och mark, som av en händelse "ramlade" lite... Vi kom gemensamt fram till att allt är en fråga om definition... Alltså när jag frågar "blöder du mycket?" och jag får till svar: "vad är mycket för dig?"... Ja men ni förstår :)
Idag kokar jag revbensspjäll, ska in i ugnen sedan, pyssla med barnen och kanske kanske kommer vi hinna med att göra lakritskola innan jag åker ut till flyget för att hämta min mamma som flyger upp från Sthlm.

Har dock planer på att göra ytterligare ett inlägg här på bloggen så jag önskar Er inte god jul än.... ;)

Må bäst alla där ute!

Mu för nu :)

Men vilken dag... *pust*

Jisses siken dag det blev idag...

Sitter på rumpan för första gången idag nu när kl. snart är läggdags...
Iväg med barn på skolan, hem, slå in alla julklapparna som jag köpte till barnen på Ullared...
Varannan från mig, varannan från pappan till barnen.
Tror dock att detta var sista gången som jag köpte julklappar från honom till barnen!
Alltså det tog sin lilla tid att slå in dom...
Sedan iväg på stan för att "komplettera" julklappshögen, då jag hade min bonus/bästavänfamilj kvar, samt ett bus till en annan vän *ler*

Busa är roligt, busa är nödvändigt, busa får livet att skimra lite :) Och är det någon som är full i bus så är det ju jag och nu måste jag bara få explodera lite :)

Hämta son, skicka bus på posten, sitta i bilen på skolan och vänta på dottern som hade varit iväg med fritids på Boda Borg, hem kirra ngt krubb till mig själv och kidsen, duscha sonen, inse att det är stopp i avloppet i köket (eller nästan i alla fall) då det "rann över lite grann", kan vi kalla det...
Nu är det fixat för idag, sedan skulle det betalas ut löner, försöka hinna läsa ikapp på diverse olika forum... Så nu sitter jag här och är fullständigt utpumpad, morgondagen ser inte bättre ut den heller...

Julavslutning för båda barnen, tiderna krockar, dottern får gå på fikat utan mamma och pappa, sedan skola skola skola för min del tills jag runt 14 ska på någon form av avtackningskaffe på arbetsplatsen som jag blev uppsagd ifrån i våras då det jag arbetade med flyttades till en annan myndighet...

Gahhaaaaaaaaaaaaaaa när ska denna stress ta slut?!?!?!?!?!?!?!??!?!?!

Mu för nu...

I ain't like you
I will never live like you and you will never walk the path I do.
I will never be like you and I'll never be a part of your society of lies and fools.
I will never live like you.
I will never walk the path you do.
I am your wasted youth so...
Fuck you and society too 'cause my kind just ain't like you.

Pist off? U bet!!!!

I hope you're happy now..
I could never make you so...
You were a hard man...
No harder in this world
You made me cold, you made me hard
And you made me the
Thief of your heart

Winter is cold...oh!
But you're colder still
And for the first time
I feel like you're mine
I'll share you with the one who will
Mend what falls apart and turn
A blind eye to the thief of your heart

I'll never wash these clothes
I want to keep the stain
You blood to me is precious
Nor would I spill it in vain.
Your spirit sings
Though your lips never part
Singing only to me
The thief of your heart

Hur man chockar två obstinata barn...

Jo så här är det...
Jag älskar, fullkomligt älskar att vara mamma det finns det ingen tvekan om.
Däremot gillar jag inte att vara mamma till två bråkstakar som är både hungriga, trötta, tömda på energi, lite less på varandra och som gillar att mucka gräl med varandra... Den ena triggar den andra kan man säga.

Hur gör man då för att återfå lugnet i detta lilla hus?
Jo, mitt tips till er är: Ta med en burk pepparkakor upp på deras rum, dela ut dessa "snällkakor" och säg "blir ni inte snälla nu kommer inte tomten"...

Hot, muta, gotta ja ju name it! Ta till alla knep du bara har!!!

Allt är okej i krig och kärlek... *suck*

Jo en liten parantes bara... Det tog ca 3 minuter och skriva detta inlägg, klura ut vad som skulle skrivas och så och på dessa 3 minuter har barnen tryckt i sig sina pepparkakor och lyckats med bedriften att bli osams IGEN!!! Denna gång över just pepparkakorna...

Mu för nu...

Snöskottar tajm med snedfördelad arbetsdelning..

Igår kom det jätte mycket snö här i Östersund.
Härliga tider, samt jobbiga tider...

Folk törs inte köra mer än 60km/timmen vilket i min värld är minst lika farligt som de som kör alldeles för fort...

Men igår, efter en otroligt tung dag känslomässigt bestämde jag och barnen oss för att tillsammans ta tag i all denna snö som hade kommit.
Bor ju inte längre i ett parhus, har inte längre "bara" en garageuppfart att skotta utan nu bor jag på en gård med tillhörande väg upp mot husen... Aningens mer att skotta, ja jag vet ingen har bett mig, jag känner inget tvång utan jag skottar gärna snö!
Och igår var det verkligen den totala uttömning som krävdes för att jag skulle ha ork till att ta hand om barn, hus, mat osv...
Kan låta konstigt men att få rensa ut tankarna i snöstorm, skyffla undan mängder med snö och bli totalt utmattad var det som gjorde att jag hade ork till att vara mamma sedan.

Däremot kan jag undra lite över hur arbetsdelningen gick till? Vi (Läs: jag och mina barn) skulle tillsammans skotta detta...
Det gjorde vi... I kanske en kvart... Sen hade jag två stycken (svikare) som valde att göra snöänglar, rulla runt, bygga en vinterstad med tillhörande tunnlar osv...
Hmm... Själv slet jag som ett djur :)

Och givetvis har det kommit mer snö i natt!
Men nu har jag begärt in förstärkning!
Sonens kompis A kommer på besök så nu ska har skottas :)

Jag överlevde dagen igår (knappt) och kommer att överleva dagen idag, men det tar på krafterna att ständigt vara orolig, lite rädd för vad som komma skall...

My heart is tired...

When your heart becomes tired keep on walking with your legs- but move on.
(Paolo Coelho)

Tack Jennie för detta!

Å jag vankar och vankar... Av och an....

Usch...
Går omkring med en olustig känsla i kroppen som jag inte blir av med...
Kommer på mig själv att jag går fram och tillbaka i köket, fäktar ut med armarna, suckar och pustar högt för mig själv...
Tycker det är lite jobbigt nu...

Förändring är bra!
Förändring är nyttigt!
Problem är till för att lösas!
Se möjligheten till att det kan komma något gott ur det här...

Det som får mig att må bra, det som får mig att fundera, skratta, gråta, fnittra, leva lite igen det vill jag kanske få behålla för mig själv ett tag till...

Eller?

Respekt och hänsyn skallrar i mina öron, jag vet att detta kan låta kryptiskt...

Japp det känns som om jag biter mig själv i rumpan oavsett hur jag tacklar detta.
Blääää jag säger bläääääääääääää!

Mu för nu :/

Tror jag lägger mig ner och dör en stund...

Jo men faktisk... Tror jag ska ta och göra en "Jesus"...
Alltså det är inte min mening att reta upp någon kristen nu på något sätt men det skulle vara lite skönt att få lägga sig ner och dö... Bara för en lite stund alltså...
Slippa detta stök med julen, julklappar, maten som ska lagas, godiset som ska göras osv....
Ja men missförstå mig inte nu, jag gillar att laga julmat, slå in julklappar, baka julgodis men det här som ska roddas innan allt detta är möjligt är för mig en pina, allt ska inhandlas...

Så vore det inte toppen om man kunde göra en "Jesus"? Gå å dö för några dagar då det är som mest hektiskt för att sedan återuppstå... Taaadaaaa, liksom?!

Har en förkylning som jag har dragit på sedan i oktober som har valt att visa sig från sin starka sida igen... Det är väl ok att gå omkring och känna sig lite "äpplig i skalet" men denna hosta fullständigt tar knäcken på mig...
Och på tal om knäck... Det ska göras, ev. mintchoklad, trillingnötter, lakritskola/fudge hmmm. vad mer?!
Kommer säkert på något mer gott...

Bästa dagen till er där ute, själv ska jag försöka prata så lite som möjligt och läsa läsa läsa...

Mu för nu :)

Den kvalitativa forskningsintervjuvn

Läser en bok vid namn "Den kvalitativa forskningsintervjun" och fastnar, total fastnar i detta stycke...

Förklaring till vad det "handlar om": det öppna fenomenologiska förhållningssättet i en livsvärldsintervju uttrycks väl i denna introduktion till antropologiskt intervjuande:

Jag vill förstå världen ur din synvinkel. Jag vill veta vad du vet på det sätt som du vet det. Jag vill förstå meningen i din upplevelse, gå i dina skor, uppleva tingen som du upplever dem, förklara tingen som du förklarar dem. Vill du bli min lärare och hjälpa mig förstå?

(Spradley 1979:34).

Vad häftigt att hitta detta i en bok som heter "Den kvalitativa forskningsintervjuvn"....

Mu för nu ;)

Det här med att tyda kroppens signaler...

Ja jag vet... Jag är skit dålig på att tyda kroppens signaler eller om vi vänder på det...
Jag kanske är super duktig på att tränga undan all form av "förvarning" om att det börjar bli lite mycket.

Var på den lokala OK/Q8 macken i fredags för att inhandla lite fredagsmys med barnen, sprang på en gammal arbetskamrat och hade helt tappat hennes namn...
Gahhaaaaaaaaaaaaa................. Inte igen!!!!

Blev faktiskt, om jag ska vara helt ärlig, lite rädd/orolig för jag vet ju hur j*vla illa det kan bli....

I lördagskväll satt jag här i min ensamhet och såg filmen Sex and the City...
Har inte sätt den tidigare, tyckte den var kul i vissa stunder samtidigt som tårarna rann på mig under andra stunder, fick gå igenom min egen separation inom loppet av 5 minuter och det var verkligen jobbigt.
Är inne i en period där allt sånt får mig ur balans...
För att prata om balans så kom den där ovälkomna gästen herr Yrsel på besök, inte helt oväntat men dock ovälkommen...

Försökte förklara det för en vän som ringde att det är ungefär som att huvudet leker "Hela havet stormar" men kroppen är inte med och lekar...

Idag är det måndag, jag väljer att bestämma att detta kommer att bli en bra vecka!

Mu för nu

Vad är en bal på slottet???

Den kan vara tråkig, urtrist och alldeles alldeles underbar...

Kapten Röd - Trasig...

Tenta i dagarna två...

Jo då...
Nu klockan 08.00 lämnas en hemtenta ut till mig och mina klasskamrater...

Delkurs nr 3 för terminen, ämnet risk- och kriskommunikation...
Det är ett otroligt spännande ämne, jag hoppas verkligen att jag får till denna tenta.

Kommer dock att ha några små "avbrott" i tentaskrivandet, i eftermiddag är det dags för sonens första luciafirande på skolan, dock utan luciakläder...
"För mamma... Det är inte riktigt min grej... liksom..." fick jag till svar igår när jag frågade om han ville vara utklädd...

(Nej men att sno mammas nagerlack, prova syrrans kläder, det är ok eller????)

Nej nu ska här skrivas tenta!
Hör nog inte av mig förrän jag är klar...

Wish me gooooood luck...

Mu för nu :)

Kvällen tog en annan vändning än vad jag önskade...

Tänk vad ett litet telefonsamtal kan ändra på allt...
Mitt hjärta värker... :(



I'll be ok...

It´s been a long day
I couldn´t wait to get home
My feet ache and I should shut off my phone
And as I look around this lonely place
I´m caught daydreaming about another time and space

Please come and take me away
I´ve been running for so long now that I lost my way
Please come just for a day
'Cause if you take my hand I know that I´ll be OK

The nights are cold when I'm alone, yes
The streets are empty
The lights are burning low
Tell me should I be waiting
I´m doing fine on my own
Still I keep a candle burning
So you can find your way home

'Cause if you take my hand, I know that I'll be
I'll be Ok

Let Your Soul Be Your Pilot

Don't let nobody drag your spirit down...

Jag tänker på det här med...

vikt, storlekar och välmående å sånt...

För lite drygt en vecka sedan var jag i Kungsbacka med min bästa vän och skulle köpa kläder inför kvällens händelser, kläder som min mamma förövrigt sponsrade med så tack för det mamma, säger jag!

Jag vet ju att jag har gått ner en hel del i vikt, det känner jag ju på kläderna som jag har på mig samt att vågen, måttbandet ljuger inte men att jag skulle ha tappat så pass mycket i storlek det hade jag faktiskt inte en aning om...

Saknar tillgång till helkroppsspegel så jag kan inte "se" själva "förvandlingen"...
Var innan resan ner in i en butik och köpte nya byxor, ett par gröna härliga byxor, känner att även där börjar jag hitta tillbaka lite till Mimmi... Vill inte klä mig som alla andra, vill inte se ut som alla andra, vill inte passa in i samma mall som alla andra för jag vill vara JAG!
Byxorna jag köpte var 4 storlekar mindre än vad jag hade tidigare, detta då i tum mätt!!!
Det var med mixade känslor som jag fick be kvinnan i butiken om ett par mindre byxor om och om igen...
Sedan när vi väl var i Kungsbacka hittade jag en jätte härlig bas-kofta, då de låg för högt upp på en hylla (vilket i sig inte är ovanligt då jag är hyfsat "kort i rocken") fick jag be min bästa vän om hjälp...
" Ta ner en large är du snäll", sa jag och hoppades hoppades att den skulle passa då jag tidigare har haft XL...
"Ehh... vänta nu ska du ha en large?" svarade hon...
Sen sa hon inget mer, bara log så där pillimariskt som bara hon kan göra och gav mig en kofta i storlek large...
Alltså den satt verkligen inte bra! Den var alldeles för stor både fram och bak...
"Men människa, prova en storlek medium då", säger min bästa vän...
Medium... hinner jag tänka... är du helt dum i huvudet eller?!?!?!
Av med kofta på med ny kofta i en storlek medium och döm om min förvåning när den både passade och satt bra på mig, PÅ MIG!!!!

Fatta va?!
Jag har (nu pratar vi överkroppen för jag har fortfarande en hel del att jobba med på regioner längre ner...) sedan i början på juli gått ner från XL till MEDIUM!

Och döm om min förvåning när jag ställde mig på vågen imorse och hade gått ner ett halvt kilo till utan att ha gjort något för det!!!!
Jag har inte kunnat träna ordentligt på säkert 6 veckor nu och det suuuuuuger men ändå går jag ner i vikt... Hmm... :)
Har börjat att inse att jag har en hyfsat "skev" självbild som min bästa vän säger...

Har tagit mig förbi ett "tio-tal" och har nu 0.5kg kvar till nästa tio-tal vilket är mitt mål att komma under lagom till jul...

Tjohooooo liksom :)

Mu för nu :)

Separationsvåg...

Shit...
Trodde faktiskt aldrig att jag själv skulle hamna i en sk "separationsvåg" men nu vill det sig inte bättre än så, tydligen...

Har ju hört hur det kan gå till på mindre orter där det kan bli lite "ska vi byta grejjer med varandra" stuk...
En separation leder till en annan som i sin tur leder till en tredje osv... En separationsvåg helt enkelt.

Har nu min bästa vän i tankarna för nu har vågmaskinen verkligen dragit igång rund henne och jag är ett av paren ut... Fasikens...

Det jag hoppas (inte minst för min egen egocentriska del) är att vi alla kommer att gå starka ur detta!

Jag hade som jag tidigare nämnt en väldigt bra dag igår och hoppas på att även denna dag kommer att gå i glädjens tecken.
Sitter just i skrivande stund och jobbar på ett PM som ska in senast fredag...
Ett PM som ska vara mellan 1000-1400 ord i ämnet risk- och kriskommunikation.
Galet spännande ämne, otroligt många tankar och idéer, kruxet är bara att få ner de på papper och få det till att bli bra, bättre, bäst :)
Men jag gillar't :)

Mu för nu ;)

Jo då denna dag har varit toppen!!!

Denna dag har varit kanon!
Om jag bortser ifrån att röret under diskbänken började läcka... Märkte dock inte det förrän det hade "droppat" ett tag...

Och om jag bortser ifrån att oljeelementet jag var iväg och köpte var dubbelt så dyrt som jag trodde att det skulle vara, hade tänkt att köpa två, det blidde ett...

Och om jag bortser ifrån att min stortå INTE får plats under oljeelementet samtidigt som jag smäller på det uppifrån för att få ner det i fotstöden som följer med... Ont! Skit ont gjorde det!!! Men faktiskt, ja jag vet detta kommer att låta sjuuuukt galet, så var det faktiskt ganska skönt att känna smärta som man både ser och kan "ta" på!

Men detta var allt jag skulle bortse ifrån denna dag men det har ju hänt så fantastiskt mycket mer saker, positiva saker, som att röret under diskbänken blev fixat på ett "kick", oljeelementet står på plats och min tå dunkar bara så där lite små härligt nu.

Dagen har även spenderats med världens bästa barn! Min egna förstås!
De har varit ute och åkt rump-lapp, ja jag vet att det inte heter så men jag tycker det låter mycket roligare med rump-lapp och det gör nog barnen oxå, vi har bakat pepparkakor så nu luktar det så där ljuvligt juligt i huset, vi har ätit tårta!

Har nu rundat av denna dag med en fantastisk rask promenad med Doris, trodde inte jag skulle grejja att gå så långt som jag hade tänkt med tanke på min "dunkande" tå men det gick alldeles ypperligt bra :)

Mu för nu :)

Nej nu jävlar...

Nu jävlar rycker du upp dig Mimmi!

Sträck på dig! Upp med hakan!!!!

Kom igen nu!!!!

Det räcker nu!!!!!!!

Idag är ingen bra dag...

Nej idag är ingen bra dag...

Känner att jag tvivlar på det mesta just nu!
Otroligt jobbig och enerverande känsla!

Har iof haft en jobbig vecka, hela veckan, tror jag har Göteborgs-blues...
Vad har jag här att göra?
Hade det inte varit för barnen hade jag packat ihop mina saker och flyttat för länge sedan!
Lätt!

Men idag är ingen bra dag!

Måste ta mig samman, sluta gråta, försöka få upp humöret lite för ja jag vet det finns folk som har det värre, mycket värre!

Mådde piss igår oxå men fick, genom telefonen, stöttning vilket jag är så otroligt tacksam för och idag är en ny dag fast det känns inte så...
Vill/orkar snart inte vara vuxen längre med alla måsten och krav.
Jag ska klara av att vara mamma och rodda två underbara barn, klara av mina studier, klara av den ekonomiska situationen som det innebär att bli ensamstående, faan vad jag ogillar ordet ensamstående, trots att jag/vi fortfarande har delad ekonomi.

Skulle vilja kunna skita i allt för en månad eller två men denna ständiga oron över hur situationen framöver kommer att vara är skit jobbig!
Det var ju inte så här det skulle bli...

Cryptosporidium...

Undrar hur många dagar till det kommer att ta innan sonen kommer hem och uttalar Cryptosporidium med lika stor stolthet som när han kom hem och sa Tyrannosaurus rex...

Jo då vi bor i Östersund...

När vi satt i soffan lagom till Lilla Aktuellt ikväll rapporterade de om hur många som blivit magsjuka i Östersund på grund av parasit-jävlen, dottern kommenterade antalet...
Det är verkligen galet många som är sjuka här nu!
Själv kommer jag köpa en trisslott om vi klarar oss....

Mu för nu...