fredag 31 december 2010

Sol, Vind och Vatten....

Sol, Vind och Vatten höga berg och djupa hav det är mina drömmar vävda av fast det är på DIG jag tänker på i hemlighet... Eller nått... Lite fritt översatt blev det kanske nu men i alla fall...

Väljer att starta denna sista dag på detta pissår med att bara fullständigt drömma mig bort i en himla massa Ted Gärdestad för jag tror oxå på friheten som jag lever i, det finns tid för försoning, det är klart det gör men det är svårt att bortse från sin sårade stolthet och självkänsla men MITT liv SKA få ett lyckligt slut! Så är det bara!


Ähhh va faaan... Det blev lite Fred Åkerström oxå.... :)

Så om vi inte hörs något mer detta år så önskar jag Er alla
GOTT SLUT och ETT GOTT NYTT ÅR!!!!!

Mu för nu :)

torsdag 30 december 2010

Har jag blivit någon j*vla siamesisk tvilling?!

Mina barn åkte med sin pappa till Vemdalen idag...
De ska fira nyår tillsammans med honom och vänner...
Det kändes piss samtidigt som jag (faktiskt) är glad över att barnen vill vara med honom, däremot har de flaggat för att de vill vara hemma i huset oxå något innan det ska ut till försäljning nu...

Återigen har jag spenderat kvällen i telefon, det är väldigt bra!
Har blivit bjuden på två håll till imorgon, dels hos mina "gamla grannar" som jag verkligen har saknat men även på en annan fest... En fest som verkligen låter "festlig"...
Men här kommer självförtroendet in...
Ska jag ge mig ut i denna "djungel" och bara vara "Mimmi"??? Inte "Mimmi & Nicke" som det har varit i så många år?!
Ska jag välja tryggheten framför otryggheten?!

Vad har jag att förlora, egentligen?!
Att jag är en rolig liten skit, det får jag ju bevis på varje dag men kommer jag att bli det femte hjulet?
Varför känner jag ens tveksamhet inför detta?!
Jag har väl aldrig bangat för ngt skoj förut?
Jag har väl aldrig tidigare känt tvånget av att känna trygghet i att vara två?! Eller?
Har jag under dessa 12 år gått ifrån att vara en självständig individ till att bli en siamesisk tvilling?????
Faan i helvete att det ska bli så!!!!

Men samtidigt kommer det bekväma in... Om jag skulle välja att umgås med mina gamla grannar vet jag att det skulle bli en mysig, trevlig kväll med gott vin, härliga diskussioner om livet osv... Det andra sällskapet vet jag egentligen ingenting om... Inte annat än att en av dessa är en otroligt härlig kvinna/tjej och den andra är en småtokig göteborgare... Hmm....

Detta är ett nytt liv för mig som jag sakta men säkert är på väg in i, vet inte om jag är riktigt redo för det än, nu vet jag att alla kanske inte förstår min tvekan men att lämna tryggheten i att vara två till att bli en är stort.
Jag har ju inte varit singel mer än en vecka på ca 14 år och då blir det lite svårt.
Har bara haft en man i tankarna i 12 år och det är min snart före detta make, det är vansinnigt svårt att ställa om hjärnan på att om en man tar kontakt med mig nu är det kanske inte bara vänskap som han har i åtanke...
Som när jag var ner till Göteborg sist och var på något uteställe och fick uppmärksamhet för att jag var kvinna, ok det var väl inte Mr McDreamy som stolpade fram där men ändå... Fattade nada...

Ja men alltså många tankar snurrar i huvudet, jag är trött som en älg... Ska försöka charma damen som ligger i soffan för att få sällskap i sängen nu när en liten kille inte sover hos sin mamma... Å jajemensan där kom sorgen med tillhörande tårar och slog över mig som en j*vla ångvält...

Hole



onsdag 29 december 2010

I need a hero...


Where have all the good men gone
And where are all the gods?
Where's the street-wise Hercules
To fight the rising odds?
Isn't there a white knight upon a fiery steed?
Late at night I toss and turn and dream of what I need

I need a hero
I'm holding out for a hero 'til the end of the night
He's gotta be strong
And he's gotta fast
And he's gotta be fresh from the fight

I need a hero
I'm holding out for a hero 'til the morning light
He's gotta be sure
And it's gotta soon
And he's gotta be larger than life

Somewhere after midnight
In my wildest fantasy
Somewhere just beyond my reach
There's someone reaching back for me
Racing on the thunder and rising with the heat
It's gonna take a superman to sweep me off feet

Up where the mountains meet the heavens above
Out where the lightning splits the sea
I would swear that there's someone somewhere
Watching me

Through the wind and the chill and the rain
And the storm and the flood
I can feel his approach
Like the fire in my blood

Skriver en lista som känns... konstig...

Sitter här och skriver en lista...
En lista som jag har skrivit sååå många gånger men som jag inte har fått något gehör för tidigare...
Jag går tillbaka i minnet, går igenom rum för rum i det hus som jag hade tänkt att mina barn skulle växa upp, där de skulle få en trygg och säker uppväxt, en uppväxt som de skulle kunna se tillbaka på som vuxna och känna värme och kärlek till...

Jag skriver en lista på vad jag anser ska åtgärdas i huset som jag har tillsammans med pappan till mina barn, huset som jag hade såna planer för som nu ska säljas.
Det är som det är... Jag vill inte bo kvar på denna gata och ses som ett "offer" för att jag har blivit lämnad/dumpad, sedan om jag skulle haft viljan att bo kvar skulle det aldrig hålla ekonomiskt med mina "otroliga" CSN-inkomster...
Pappan till mina barn vill inte heller bo kvar i huset.
Så då är försäljning den enda vägen att gå.
Det är klart att detta gör ont!
Ytterligare ett avslut på något som inte riktigt är mitt beslut...

Hade en riktigt tung kväll igår efter att mina barn åkte iväg för att sova hos sin pappa.
Känslor av otrygghet, rädsla, sorg, ilska, förtvivlan fullkomligt välde över mig när jag såg bilen åka ner för gatan...
Klädde på mig och tog en lååång promenad (blev betydligt längre än jag hade tänkt från början), var i början av promenaden tvungen att gå och sätta mig i en busskur för att få till andningen samt att försöka samla mig, I was a mess...
Fick spy ur mig en massa galla till en vän som hade legat på soffan och sovit... F'låt.... Stackare som får ta emot min ilska, rädsla och förtvivlan men TACK för att du är du och hjälper mig igenom detta på DITT sätt!
Fick mitt upp i allt detta ett annat samtal... Gjorde ont, jag blev rädd, vet inte riktigt hur jag ska hantera denna känsla... En känsla som fortsatte bränna när jag väl kom in i mitt lilla hus...

Kvällen avslutades som den började, i telefonen, lyssnade på en massa bra musik tillsammans med en vän, det är fantastiskt härligt att kunna sitta en hel kväll tillsammans med någon och försvinna bort i musikens minnen trots att vi inte sitter "tillsammans" utan på var sitt håll!

Det kommer att bli bra för mig och mina barn, det vet jag, det är bara resan dit som känns lite jobbig och tung bara...
Jag ber om ursäkt för att mina inlägg inte alltid är så glada och positiva som jag hade tänkt men detta är mitt liv och just nu är det en berg och dal bana....
Jo just det.... Vet ni vad som finns mellan berg och dal?????
Inte???? OCH *moahhaaaa* berg OCH dal :D
Detta är ngt som min dotter går omkring och säger titt som tätt och faktiskt... jag tycker den är skit kul :D

Mu för nu

tisdag 28 december 2010

Serenity is not freedom from the storm but peace amid the storm

Pearl Jam - Alive

måndag 27 december 2010

Idag har varit en bra dag!

Dagen idag har varit en av de bättre!
Ni anar inte hur skönt det är att kunna skriva just så...

Min mamma har återvänt till Stockholm, jobbigt att ha henne så långt borta men det kan det ju bli ändring på i framtiden.
Själv har jag varit ute och skottat snö som en galning i 2.5 timmar...
Inte ensam, jag har absolut fått hjälp!
Tycker det är befriande att skotta snö! Tycker det är otroligt skönt!
Blir svettig och på gränsen till äcklig (i min värld) men det är häääärligt samtidigt.
Att känna hur kroppen får jobba, hårt och länge det är toppen!

Sedan har dagen mest gått åt att prata i telefon, men en hel mängd olika personer.
Detta har dock resulterat i nackspärr... Ja jag vet så himla osmidigt, otaktiskt men ändå ett faktum... Kul att jag har Linnex hos pappan till barnen...
Ja ja vad är det å klaga på egentligen?
Jag har fått prata prata prata med människor i dag som får mig att må bra, allihopa!!!
Sitter nu och njuter av Lustans Lakejer och Johan Kinde som jag var så där lite små "glad i" för länge länge sedan, då man levde ett helt annat liv...
Jag borde egentligen gå och lägga mig men jag kan inte slita mig ifrån musiken!
Det är så underbart att bara få sitta och lyssna, blunda och minnas...

Barnen sover gott i sina sängar och jag får lite tid för mig själv.
Barnen som förövrig ska spendera nyårshelgen med sin pappa, något som de ser fram emot och DET gör mig gott!
Fick förklara för dottern idag att både jag och barnens pappa vill ju ha båda barnen hos oss hela tiden men det fungerar ju inte så utan vi måste ju oxå dela med oss av våra älskade bästa, alldeles underbara barn, jag tror att hon förstod hur jag menade.

Lämnar er med lite musik så här på kvällskvisten å vad passar bättre än just Lustans Lakejer, Kylan ligger över hela stan...


Mu för nu :)

söndag 26 december 2010

lördag 25 december 2010

Imperiet

Denna jul kommer jag att skratta åt om några år...

... är inte där än dock...

Dagen innan julafton hade jag en plan... En plan som gick ut på att jag skulle i godan ro ställa i ordning maten medan min mamma satt vid köksbordet med barnen och pysslade, gjorde julklappar till nära och kära.
När maten var klar skulle vi göra julgodis, sånt som jag tycker är roligt att göra!
Men nu blev det inte så!

Mitt upp i allt stod jag fullt påklädd med mössa, dunjacka, täckbyxor, kängor i mitt kök och såg hur det blev mer och mer bajsvatten på mitt köksgolv...
Jo vi fick "lite" problem med avloppet dagen innan julafton och jo det var -30 grader ute vilket resulterade i att mina barn, min mamma samt hund satt med mössor på (jo Doris hade oxå mössa och gillade det) i soffan under ett täcke och filt och blåste ut rök ur munnen, super kul enligt sonen...

Killen som var här med slamsugaren måste verkligen ha trott att jag var helt dum i huvudet för så fort det lät eller bubblade till i avloppet sa jag: "nu är det nära va?! visst kan man säga att vi ser ljuset i tunneln nu va?!"
Tror jag upprepade denna mening minst 15 ggr under de timmar som han var här...

Efter många om och men och en himla massa slang och kopiösa mängder hett vatten var avloppet rensat och en ny brunn var hittad... Sa jag att det var MINUS TRETTIO GRADER UTE?!
Vi, jag barnen och mamma + Doris blev bjudna på middag hos världens bästa ägare till huset! Underbara människor!!!!
Sedan var det bara till att gå in och försöka sanera i huset där vi bor...
Det var så kallt på golvet att bajsvattnet hade frysit till is...
Alltså är det läge att bryta ihop nu eller?!
Nopp.... Fram med skurhinken bara... *suck*
Börjar nästan tror att mitt liv är någon form av parodi på "lyckliga familjen"...

Sedan kom julafton...
Julölen och julmusten som jag hade ställt ut i hallen hade frysit, maten var inte klar, det var kallt och jävligt men på ngt sätt fick jag till det i alla fall.
Barnens pappa kom till oss runt 14 tiden, han hade köpt jätte fina julklappar från barnen till mig, jag hade inte köpt ngt till honom... Har iof inte haft tid och tanken var ju att han skulle få julklappar som vi hade gjort kvällen innan julafton...
En riktigt trevlig kväll blev det.
Däremot gick det verkligen upp för mig vad ENSAMSTÅENDE MED TVÅ BARN OCH EN HUND har för innebörd då han (pappan) gjorde klart för oss att idag (juldagen) skulle han åka till sin hemby för att eventuellt gå på fest...
Båda barnen frågade om de fick följa med, men fick ett nej till svar, båda barnen blev sjukt besvikna, något som de valde att faktiskt sätta ord på senare på kvällen, själv tycker jag det är lite märkligt då han (pappan) till barnen har träffat sina barn i någon timme totalt under en två veckors period...
Visst jag kanske biter mig i rumpan när jag skriver detta med det gör så jävla ont i hjärtat när denna insikt kommer över mig.
F***A!!!!!

Ja men jag kan väl lugnt säga att det har blivit lite för mycket elände för mig detta år som snart har gått!
Jag och min bästa vän har beställt det bästa året eveeeer för 2011, ett år då jag tydligen ska åka på utlandssemester med min mor och mina barn, ett år då jag ska göra min 10 veckors långa praktik på Polisen, en organisation som jag har arbetat för tidigare, som jag vill tillbaka till, ett år då jag ska bli himlastormande förälskad och ska bli ÄLSKAD TILLBAKA för att jag är jag! Ett år då jag ska bli brun om benen, ett år då jag ska njuta av att få fräknar på näsan!
Ett år då jag ska bli det BÄSTA SOM BARA JAG KAN VARA!!!!!!
Jag kommer att ha friska, glada barn, en hund som kommer att reta gallfeber på min bara för att hon kan, solen kommer att lysa, värmen kommer att smeka min hud och jag kommer att bli lycklig igen!
Så kommer mitt 2011 att bli!!!! HELA ÅRET SKA JAG MÅ BRA!!! JAG SKA MÅ BÄÄÄÄST!
Så jag kan lätt ta denna känslan av att inte må bäst just nu för jag vet att jag ser ljuset i tunneln, och det är INTE tåget jag ser utan det är LYCKAN och KÄRLEKEN!!!!!

Med kärlek och värme önskar jag Er alla där ute en god fortsättning!!!!

/Mimmi

torsdag 23 december 2010

Vaknade av att någon kröp tätt intill...

Imorse vaknade jag av att någon kröp tätt intill, slingrade sina ben runt min kropp, andades i nacken på mig och viskade: "är du vaken?"... När jag inte svarade kom ett tyst lite försynt: "Jag älskar dig"...
Då kunde jag inte vara tyst längre så jag grymtade till lite, då kom det som jag låg och väntade på:
"MEN MAMMA ÄR DU VAKEN???"
Högt och tydligt i ena örat...

Hmm... så skulle jag vilja starta alla mina dagar... Och tänk om det inte bara var sonen eller dottern som väckte mig så... Kanske kanske någon gång i framtiden får jag uppleva detta med en annan man...
Lockande tanke!
Eller vad säger du Maja som står och tjuvläser bakom axeln på mig???? *skrattar*

Idag är det riktigt riktigt kallt här i Ås/Östersund, har fått rapporter om att det är -35 grader ute... Det betyder att det är +13.4 grader inne... *suck*
Men missförstå mig inte! Jag klagar ABSOLUT INTE! Kunde inte bo i ett mysigare hus, kunde inte ha bättre ägare till huset!
Jag känner en otrolig tacksamhet till detta par som faktiskt utan förvarning fick en extra familj på sin gård.

Igår gjorde jag och barnen köttbullar, jag hade även sällskap i telefonen av en liten filur som var ute i skog och mark, som av en händelse "ramlade" lite... Vi kom gemensamt fram till att allt är en fråga om definition... Alltså när jag frågar "blöder du mycket?" och jag får till svar: "vad är mycket för dig?"... Ja men ni förstår :)
Idag kokar jag revbensspjäll, ska in i ugnen sedan, pyssla med barnen och kanske kanske kommer vi hinna med att göra lakritskola innan jag åker ut till flyget för att hämta min mamma som flyger upp från Sthlm.

Har dock planer på att göra ytterligare ett inlägg här på bloggen så jag önskar Er inte god jul än.... ;)

Må bäst alla där ute!

Mu för nu :)

måndag 20 december 2010

Men vilken dag... *pust*

Jisses siken dag det blev idag...

Sitter på rumpan för första gången idag nu när kl. snart är läggdags...
Iväg med barn på skolan, hem, slå in alla julklapparna som jag köpte till barnen på Ullared...
Varannan från mig, varannan från pappan till barnen.
Tror dock att detta var sista gången som jag köpte julklappar från honom till barnen!
Alltså det tog sin lilla tid att slå in dom...
Sedan iväg på stan för att "komplettera" julklappshögen, då jag hade min bonus/bästavänfamilj kvar, samt ett bus till en annan vän *ler*

Busa är roligt, busa är nödvändigt, busa får livet att skimra lite :) Och är det någon som är full i bus så är det ju jag och nu måste jag bara få explodera lite :)

Hämta son, skicka bus på posten, sitta i bilen på skolan och vänta på dottern som hade varit iväg med fritids på Boda Borg, hem kirra ngt krubb till mig själv och kidsen, duscha sonen, inse att det är stopp i avloppet i köket (eller nästan i alla fall) då det "rann över lite grann", kan vi kalla det...
Nu är det fixat för idag, sedan skulle det betalas ut löner, försöka hinna läsa ikapp på diverse olika forum... Så nu sitter jag här och är fullständigt utpumpad, morgondagen ser inte bättre ut den heller...

Julavslutning för båda barnen, tiderna krockar, dottern får gå på fikat utan mamma och pappa, sedan skola skola skola för min del tills jag runt 14 ska på någon form av avtackningskaffe på arbetsplatsen som jag blev uppsagd ifrån i våras då det jag arbetade med flyttades till en annan myndighet...

Gahhaaaaaaaaaaaaaaa när ska denna stress ta slut?!?!?!?!?!?!?!??!?!?!

Mu för nu...




I ain't like you
I will never live like you and you will never walk the path I do.
I will never be like you and I'll never be a part of your society of lies and fools.
I will never live like you.
I will never walk the path you do.
I am your wasted youth so...
Fuck you and society too 'cause my kind just ain't like you.

söndag 19 december 2010

Pist off? U bet!!!!




I hope you're happy now..
I could never make you so...
You were a hard man...
No harder in this world
You made me cold, you made me hard
And you made me the
Thief of your heart

Winter is cold...oh!
But you're colder still
And for the first time
I feel like you're mine
I'll share you with the one who will
Mend what falls apart and turn
A blind eye to the thief of your heart

I'll never wash these clothes
I want to keep the stain
You blood to me is precious
Nor would I spill it in vain.
Your spirit sings
Though your lips never part
Singing only to me
The thief of your heart

lördag 18 december 2010

Hur man chockar två obstinata barn...

Jo så här är det...
Jag älskar, fullkomligt älskar att vara mamma det finns det ingen tvekan om.
Däremot gillar jag inte att vara mamma till två bråkstakar som är både hungriga, trötta, tömda på energi, lite less på varandra och som gillar att mucka gräl med varandra... Den ena triggar den andra kan man säga.

Hur gör man då för att återfå lugnet i detta lilla hus?
Jo, mitt tips till er är: Ta med en burk pepparkakor upp på deras rum, dela ut dessa "snällkakor" och säg "blir ni inte snälla nu kommer inte tomten"...

Hot, muta, gotta ja ju name it! Ta till alla knep du bara har!!!

Allt är okej i krig och kärlek... *suck*

Jo en liten parantes bara... Det tog ca 3 minuter och skriva detta inlägg, klura ut vad som skulle skrivas och så och på dessa 3 minuter har barnen tryckt i sig sina pepparkakor och lyckats med bedriften att bli osams IGEN!!! Denna gång över just pepparkakorna...

Mu för nu...

Snöskottar tajm med snedfördelad arbetsdelning..

Igår kom det jätte mycket snö här i Östersund.
Härliga tider, samt jobbiga tider...

Folk törs inte köra mer än 60km/timmen vilket i min värld är minst lika farligt som de som kör alldeles för fort...

Men igår, efter en otroligt tung dag känslomässigt bestämde jag och barnen oss för att tillsammans ta tag i all denna snö som hade kommit.
Bor ju inte längre i ett parhus, har inte längre "bara" en garageuppfart att skotta utan nu bor jag på en gård med tillhörande väg upp mot husen... Aningens mer att skotta, ja jag vet ingen har bett mig, jag känner inget tvång utan jag skottar gärna snö!
Och igår var det verkligen den totala uttömning som krävdes för att jag skulle ha ork till att ta hand om barn, hus, mat osv...
Kan låta konstigt men att få rensa ut tankarna i snöstorm, skyffla undan mängder med snö och bli totalt utmattad var det som gjorde att jag hade ork till att vara mamma sedan.

Däremot kan jag undra lite över hur arbetsdelningen gick till? Vi (Läs: jag och mina barn) skulle tillsammans skotta detta...
Det gjorde vi... I kanske en kvart... Sen hade jag två stycken (svikare) som valde att göra snöänglar, rulla runt, bygga en vinterstad med tillhörande tunnlar osv...
Hmm... Själv slet jag som ett djur :)

Och givetvis har det kommit mer snö i natt!
Men nu har jag begärt in förstärkning!
Sonens kompis A kommer på besök så nu ska har skottas :)

Jag överlevde dagen igår (knappt) och kommer att överleva dagen idag, men det tar på krafterna att ständigt vara orolig, lite rädd för vad som komma skall...

fredag 17 december 2010

My heart is tired...

When your heart becomes tired keep on walking with your legs- but move on.
(Paolo Coelho)

Tack Jennie för detta!

torsdag 16 december 2010

Å jag vankar och vankar... Av och an....

Usch...
Går omkring med en olustig känsla i kroppen som jag inte blir av med...
Kommer på mig själv att jag går fram och tillbaka i köket, fäktar ut med armarna, suckar och pustar högt för mig själv...
Tycker det är lite jobbigt nu...

Förändring är bra!
Förändring är nyttigt!
Problem är till för att lösas!
Se möjligheten till att det kan komma något gott ur det här...

Det som får mig att må bra, det som får mig att fundera, skratta, gråta, fnittra, leva lite igen det vill jag kanske få behålla för mig själv ett tag till...

Eller?

Respekt och hänsyn skallrar i mina öron, jag vet att detta kan låta kryptiskt...

Japp det känns som om jag biter mig själv i rumpan oavsett hur jag tacklar detta.
Blääää jag säger bläääääääääääää!

Mu för nu :/

Tror jag lägger mig ner och dör en stund...

Jo men faktisk... Tror jag ska ta och göra en "Jesus"...
Alltså det är inte min mening att reta upp någon kristen nu på något sätt men det skulle vara lite skönt att få lägga sig ner och dö... Bara för en lite stund alltså...
Slippa detta stök med julen, julklappar, maten som ska lagas, godiset som ska göras osv....
Ja men missförstå mig inte nu, jag gillar att laga julmat, slå in julklappar, baka julgodis men det här som ska roddas innan allt detta är möjligt är för mig en pina, allt ska inhandlas...

Så vore det inte toppen om man kunde göra en "Jesus"? Gå å dö för några dagar då det är som mest hektiskt för att sedan återuppstå... Taaadaaaa, liksom?!

Har en förkylning som jag har dragit på sedan i oktober som har valt att visa sig från sin starka sida igen... Det är väl ok att gå omkring och känna sig lite "äpplig i skalet" men denna hosta fullständigt tar knäcken på mig...
Och på tal om knäck... Det ska göras, ev. mintchoklad, trillingnötter, lakritskola/fudge hmmm. vad mer?!
Kommer säkert på något mer gott...

Bästa dagen till er där ute, själv ska jag försöka prata så lite som möjligt och läsa läsa läsa...

Mu för nu :)

tisdag 14 december 2010

Den kvalitativa forskningsintervjuvn

Läser en bok vid namn "Den kvalitativa forskningsintervjun" och fastnar, total fastnar i detta stycke...

Förklaring till vad det "handlar om": det öppna fenomenologiska förhållningssättet i en livsvärldsintervju uttrycks väl i denna introduktion till antropologiskt intervjuande:

Jag vill förstå världen ur din synvinkel. Jag vill veta vad du vet på det sätt som du vet det. Jag vill förstå meningen i din upplevelse, gå i dina skor, uppleva tingen som du upplever dem, förklara tingen som du förklarar dem. Vill du bli min lärare och hjälpa mig förstå?
(Spradley 1979:34).

Vad häftigt att hitta detta i en bok som heter "Den kvalitativa forskningsintervjuvn"....

Mu för nu ;)

måndag 13 december 2010

Det här med att tyda kroppens signaler...

Ja jag vet... Jag är skit dålig på att tyda kroppens signaler eller om vi vänder på det...
Jag kanske är super duktig på att tränga undan all form av "förvarning" om att det börjar bli lite mycket.

Var på den lokala OK/Q8 macken i fredags för att inhandla lite fredagsmys med barnen, sprang på en gammal arbetskamrat och hade helt tappat hennes namn...
Gahhaaaaaaaaaaaaa................. Inte igen!!!!

Blev faktiskt, om jag ska vara helt ärlig, lite rädd/orolig för jag vet ju hur j*vla illa det kan bli....

I lördagskväll satt jag här i min ensamhet och såg filmen Sex and the City...
Har inte sätt den tidigare, tyckte den var kul i vissa stunder samtidigt som tårarna rann på mig under andra stunder, fick gå igenom min egen separation inom loppet av 5 minuter och det var verkligen jobbigt.
Är inne i en period där allt sånt får mig ur balans...
För att prata om balans så kom den där ovälkomna gästen herr Yrsel på besök, inte helt oväntat men dock ovälkommen...

Försökte förklara det för en vän som ringde att det är ungefär som att huvudet leker "Hela havet stormar" men kroppen är inte med och lekar...

Idag är det måndag, jag väljer att bestämma att detta kommer att bli en bra vecka!

Mu för nu

söndag 12 december 2010

Vad är en bal på slottet???

Den kan vara tråkig, urtrist och alldeles alldeles underbar...

lördag 11 december 2010

torsdag 9 december 2010

Tenta i dagarna två...

Jo då...
Nu klockan 08.00 lämnas en hemtenta ut till mig och mina klasskamrater...

Delkurs nr 3 för terminen, ämnet risk- och kriskommunikation...
Det är ett otroligt spännande ämne, jag hoppas verkligen att jag får till denna tenta.

Kommer dock att ha några små "avbrott" i tentaskrivandet, i eftermiddag är det dags för sonens första luciafirande på skolan, dock utan luciakläder...
"För mamma... Det är inte riktigt min grej... liksom..." fick jag till svar igår när jag frågade om han ville vara utklädd...

(Nej men att sno mammas nagerlack, prova syrrans kläder, det är ok eller????)

Nej nu ska här skrivas tenta!
Hör nog inte av mig förrän jag är klar...

Wish me gooooood luck...

Mu för nu :)

tisdag 7 december 2010

Kvällen tog en annan vändning än vad jag önskade...

Tänk vad ett litet telefonsamtal kan ändra på allt...
Mitt hjärta värker... :(



I'll be ok...


It´s been a long day
I couldn´t wait to get home
My feet ache and I should shut off my phone
And as I look around this lonely place
I´m caught daydreaming about another time and space

Please come and take me away
I´ve been running for so long now that I lost my way
Please come just for a day
'Cause if you take my hand I know that I´ll be OK

The nights are cold when I'm alone, yes
The streets are empty
The lights are burning low
Tell me should I be waiting
I´m doing fine on my own
Still I keep a candle burning
So you can find your way home

'Cause if you take my hand, I know that I'll be
I'll be Ok

Let Your Soul Be Your Pilot



måndag 6 december 2010

Don't let nobody drag your spirit down...

Jag tänker på det här med...

vikt, storlekar och välmående å sånt...

För lite drygt en vecka sedan var jag i Kungsbacka med min bästa vän och skulle köpa kläder inför kvällens händelser, kläder som min mamma förövrigt sponsrade med så tack för det mamma, säger jag!

Jag vet ju att jag har gått ner en hel del i vikt, det känner jag ju på kläderna som jag har på mig samt att vågen, måttbandet ljuger inte men att jag skulle ha tappat så pass mycket i storlek det hade jag faktiskt inte en aning om...

Saknar tillgång till helkroppsspegel så jag kan inte "se" själva "förvandlingen"...
Var innan resan ner in i en butik och köpte nya byxor, ett par gröna härliga byxor, känner att även där börjar jag hitta tillbaka lite till Mimmi... Vill inte klä mig som alla andra, vill inte se ut som alla andra, vill inte passa in i samma mall som alla andra för jag vill vara JAG!
Byxorna jag köpte var 4 storlekar mindre än vad jag hade tidigare, detta då i tum mätt!!!
Det var med mixade känslor som jag fick be kvinnan i butiken om ett par mindre byxor om och om igen...
Sedan när vi väl var i Kungsbacka hittade jag en jätte härlig bas-kofta, då de låg för högt upp på en hylla (vilket i sig inte är ovanligt då jag är hyfsat "kort i rocken") fick jag be min bästa vän om hjälp...
" Ta ner en large är du snäll", sa jag och hoppades hoppades att den skulle passa då jag tidigare har haft XL...
"Ehh... vänta nu ska du ha en large?" svarade hon...
Sen sa hon inget mer, bara log så där pillimariskt som bara hon kan göra och gav mig en kofta i storlek large...
Alltså den satt verkligen inte bra! Den var alldeles för stor både fram och bak...
"Men människa, prova en storlek medium då", säger min bästa vän...
Medium... hinner jag tänka... är du helt dum i huvudet eller?!?!?!
Av med kofta på med ny kofta i en storlek medium och döm om min förvåning när den både passade och satt bra på mig, PÅ MIG!!!!

Fatta va?!
Jag har (nu pratar vi överkroppen för jag har fortfarande en hel del att jobba med på regioner längre ner...) sedan i början på juli gått ner från XL till MEDIUM!

Och döm om min förvåning när jag ställde mig på vågen imorse och hade gått ner ett halvt kilo till utan att ha gjort något för det!!!!
Jag har inte kunnat träna ordentligt på säkert 6 veckor nu och det suuuuuuger men ändå går jag ner i vikt... Hmm... :)
Har börjat att inse att jag har en hyfsat "skev" självbild som min bästa vän säger...

Har tagit mig förbi ett "tio-tal" och har nu 0.5kg kvar till nästa tio-tal vilket är mitt mål att komma under lagom till jul...

Tjohooooo liksom :)

Mu för nu :)

Separationsvåg...

Shit...
Trodde faktiskt aldrig att jag själv skulle hamna i en sk "separationsvåg" men nu vill det sig inte bättre än så, tydligen...
Har ju hört hur det kan gå till på mindre orter där det kan bli lite "ska vi byta grejjer med varandra" stuk...
En separation leder till en annan som i sin tur leder till en tredje osv... En separationsvåg helt enkelt.

Har nu min bästa vän i tankarna för nu har vågmaskinen verkligen dragit igång rund henne och jag är ett av paren ut... Fasikens...

Det jag hoppas (inte minst för min egen egocentriska del) är att vi alla kommer att gå starka ur detta!

Jag hade som jag tidigare nämnt en väldigt bra dag igår och hoppas på att även denna dag kommer att gå i glädjens tecken.
Sitter just i skrivande stund och jobbar på ett PM som ska in senast fredag...
Ett PM som ska vara mellan 1000-1400 ord i ämnet risk- och kriskommunikation.
Galet spännande ämne, otroligt många tankar och idéer, kruxet är bara att få ner de på papper och få det till att bli bra, bättre, bäst :)
Men jag gillar't :)

Mu för nu ;)

söndag 5 december 2010

Jo då denna dag har varit toppen!!!

Denna dag har varit kanon!
Om jag bortser ifrån att röret under diskbänken började läcka... Märkte dock inte det förrän det hade "droppat" ett tag...

Och om jag bortser ifrån att oljeelementet jag var iväg och köpte var dubbelt så dyrt som jag trodde att det skulle vara, hade tänkt att köpa två, det blidde ett...

Och om jag bortser ifrån att min stortå INTE får plats under oljeelementet samtidigt som jag smäller på det uppifrån för att få ner det i fotstöden som följer med... Ont! Skit ont gjorde det!!! Men faktiskt, ja jag vet detta kommer att låta sjuuuukt galet, så var det faktiskt ganska skönt att känna smärta som man både ser och kan "ta" på!

Men detta var allt jag skulle bortse ifrån denna dag men det har ju hänt så fantastiskt mycket mer saker, positiva saker, som att röret under diskbänken blev fixat på ett "kick", oljeelementet står på plats och min tå dunkar bara så där lite små härligt nu.

Dagen har även spenderats med världens bästa barn! Min egna förstås!
De har varit ute och åkt rump-lapp, ja jag vet att det inte heter så men jag tycker det låter mycket roligare med rump-lapp och det gör nog barnen oxå, vi har bakat pepparkakor så nu luktar det så där ljuvligt juligt i huset, vi har ätit tårta!

Har nu rundat av denna dag med en fantastisk rask promenad med Doris, trodde inte jag skulle grejja att gå så långt som jag hade tänkt med tanke på min "dunkande" tå men det gick alldeles ypperligt bra :)

Mu för nu :)

Nej nu jävlar...

Nu jävlar rycker du upp dig Mimmi!

Sträck på dig! Upp med hakan!!!!

Kom igen nu!!!!

Det räcker nu!!!!!!!

lördag 4 december 2010

Idag är ingen bra dag...

Nej idag är ingen bra dag...

Känner att jag tvivlar på det mesta just nu!
Otroligt jobbig och enerverande känsla!

Har iof haft en jobbig vecka, hela veckan, tror jag har Göteborgs-blues...
Vad har jag här att göra?
Hade det inte varit för barnen hade jag packat ihop mina saker och flyttat för länge sedan!
Lätt!

Men idag är ingen bra dag!

Måste ta mig samman, sluta gråta, försöka få upp humöret lite för ja jag vet det finns folk som har det värre, mycket värre!

Mådde piss igår oxå men fick, genom telefonen, stöttning vilket jag är så otroligt tacksam för och idag är en ny dag fast det känns inte så...
Vill/orkar snart inte vara vuxen längre med alla måsten och krav.
Jag ska klara av att vara mamma och rodda två underbara barn, klara av mina studier, klara av den ekonomiska situationen som det innebär att bli ensamstående, faan vad jag ogillar ordet ensamstående, trots att jag/vi fortfarande har delad ekonomi.
Skulle vilja kunna skita i allt för en månad eller två men denna ständiga oron över hur situationen framöver kommer att vara är skit jobbig!
Det var ju inte så här det skulle bli...

torsdag 2 december 2010

Cryptosporidium...

Undrar hur många dagar till det kommer att ta innan sonen kommer hem och uttalar Cryptosporidium med lika stor stolthet som när han kom hem och sa Tyrannosaurus rex...

Jo då vi bor i Östersund...

När vi satt i soffan lagom till Lilla Aktuellt ikväll rapporterade de om hur många som blivit magsjuka i Östersund på grund av parasit-jävlen, dottern kommenterade antalet...
Det är verkligen galet många som är sjuka här nu!
Själv kommer jag köpa en trisslott om vi klarar oss....

Mu för nu...

tisdag 30 november 2010

Och där for Sonen i golvet...

Jojomensan!
Jag har precis varit uppe och tagit hand om en trött/förvirrad liten pojke med sårad stolthet som ramlade ur sängen för en liten liten stund sedan...
Mammas lilla hjärta!

Dottern tittade så där roligt yrvaket på oss och frågade om det hade kommit mycket snö?!
Snö????, sa jag...
Ja, svarade Dottern, för varför skottar ni hela tiden.... Hmmm... Inte riktigt vaken va?!
Det är så sjuuuuukt roligt med båda barnen för de pratar så tydligt och klockrent i sömnen så du kan föra en dialog med dom. Jag är fortfarande vid min härliga ålder på 35 år likadan, tydligen är det riktigt spännande att sova brevid mig ibland :)

Nej nu upp i lopp-lådan där liten kille väntar med sina varma fötter :)
Det är kärlek det när någon säger: Jag kryper ner under täcket och värmer upp din sida av sängen så du slipper frysa när du lägger dig!

Mu för nu :)

Sthlm i mitt hjärta...

Lyssnar på Petter med Sonen, spelar Sthlm i mitt hjärta...
Sonen säger: "Mamma är Sthlm i ditt hjärta?"
Jag svarar: Ja det är det...
Sonen säger: "Jag vet varför, mamma, för det var ju där du uppfanns"....

Mitt lilla hjärta :)

Natten har gått bra...

Phew...
Natten har gått förvånansvärt bra!
Var helt övertygad om att det skulle kräkas var tionde minut, något som sonen annars är expert på när det kommer till magsjuka.
Men icke!
Liten kräktes en gång igår efter maten, sedan var det lugna puckar!
Lagom till 22 satt han i soffan och mulade munnen full med knäckemacka och leverpastej.
Det var alltså inget större fel på honom.

Det var super duper mysigt att gå och lägga sig med honom och få ligga och prata om livet sett ur hans synvinkel.
Det är lite roligt och följa hans utveckling när det kommer till killar och tjejer för jag en av mina vänner ringde igår kväll när Sonen satt och åt i soffan och per automatik (enligt sonen) var det min nya kille som ringde... *skrattar*
Men liten...
Och när det sedan var en man vid namn som Sonen inte kände igen, ja då kom frågan: "ååååhhhh mamma... är ni ihop eller?"
"Nej min prins, vi är inte ihop" :)
Och då min son är av den funderande sorten kom givetvis följdfrågor på detta när vi låg i sängen...
Han är då för go denna lilla Mann på 6 och ett halvt år!

Bestämmer mig redan nu för att detta kommer att bli en bra dag!
En fantastisk dag!
En positiv dag!

Mu för nu :)

måndag 29 november 2010

Nu väljer jag att bryta ihop istället för att bita ihop!

Igår gjorde jag ett medvetet val... Jag valde att ändra min status på Facebook...
Eller ändra och ändra...
Jag plockade helt enkelt bort att jag var gift och med vem.
Kan verka som en skitsak men för mig är det jobbigt!
Jag har nog oxå kommit fram till att jag och min snart fd make inte var ämnade för varandra längre än så här men det gör fortfarande fruktansvärt ont!
Det blir så "verkligt" på något sätt!

Hela dagen har liksom bara gått åt till att grubbla, som jag skrev i mitt förra inlägg...

Fick sedan hem en son som mest troligt har blivit drabbad av den här förbannade parasiten som har bestämt sig för att leva och frodas i dricksvattnet i Östersund där vi bor.
Jag bor dock på andra sidan gränsen och har inget problem med mitt vatten däremot har barnen bott på andra sidan gränsen hos sin far i en vecka...

Det känns som om det räcker med elände nu! Märker dock att det är en mening som återkommer hos mig med 14 dagars mellanrum...

Livet är inte så skoj just nu...

Har en bläääää-dag idag...

igen...
Det kan vara tröttheten från att ligga back en natts sömn som gör sig till känna men det riktigt kryper i kroppen på mig idag.
Får inget vettigt gjort men ändå händer det saker här hemma...
Tankar och känslor springer runt och skriker i huvudet!

Fick tipset i helgen att jag nu skulle "sondera terrängen", som en av killarna sa, för att fortsätta meningen med: "för du köper ju inte första huset som du går på visning på, eller hur?!"...
Jo det kan ju vara en bra ide, är inte så sugen på ett nytt förhållande, sa annorlunda saker i telefonen igår men efter en stunds tänkande i min ensamhet så är det nog så jag känner.
Men känner ändå ett otroligt sug efter att bara få "skeda" med någon!
Eller bara få en spontan kram skulle betyda mycket idag...

Idag känns det som att det är dubbelt så långt till Göteborg...

söndag 28 november 2010

Jag var på gala i Göteborg igår... MMA-gala :)

Jojomensan igår var jag minsann på en MMA-gala i Göteborg!
Och för er som inte vet vad MMA är kan ni få mer information här:
The Zone FC

En av killarna som har jobbat i Terrängbutiken i Göteborg tävlar och vi var ett helt gäng som var i Lisebergshallen för att hejja på honom ordentligt, vilket vi (Läs: jag...) gjorde... Fick minsann se och höra det på film sen...
Herre jävlar vad det var testostron i den lokalen igår! Tror nästan att man kunde bli gravid bara genom att andas in luften där!
Men det var verkligen helt UNDERBART!!!!!
Fick utlopp för vansinnigt mycket av mina egna aggressioner tror jag!

Var hyfsat nervös när Tommy skulle upp...
Här kommer en före bild på Tommy...
Spana särskilt in sponsortexten på den övre delen av shortsen :) Jo då Terräng sponsrade Tommy! Me like!
Bild lånad från The Zone FC
Se även www.tommyblom.com där har han lagt upp en "efter" bild som jag väljer att inte lägga upp här...

Men jag vet, det är något galet i huvudet på mig som går igång fullständigt på detta men det är så härligt befriande på något sätt!
Tillbaka till grottmänniskostadiet liksom!

Innan galan samlades vi ett hyfsat stort gäng på en restaurang i Göteborg som heter Smaka.
Jag åt en helt gudomlig fiskgratäng!!!
Kan verkligen rekommendera den till folk som har närmare till detta!
Sedan blev det som sagt GALA!!!!
Efter galan fortsatte vi åt olika håll och vi blev tillslut fyra!
Hamnade på ett lite, hmm hur ska jag förklara detta utan att trampa några i Östersund på tårna... Vi hamnade på ett hak som jag snabbt döpte om till "En liten del av Östersund" - i Göteborg!
Det var verkligen spännande och följa människor från första blicken till: "Ja, där hokkade dom upp, grattis, typ?!"
Eller tvärtom...
Själv fick jag den stora äran att få förklara för en fritt främmande man vad han gjorde för fel eftersom jag inte "nappade"... Ehh... Vänta nu...
Känns inte riktigt riktigt som att det är läge för någon ny såååå just nu i alla fall...
Har pratat med en vän om detta ikväll...
En vän som för övrigt oxå är ensam (för tillfället i alla fall vill jag dock lägga till *ler*)
Ja men nu ska jag inte gå in mer på det spåret...

Vi var i alla fall med och stängde på två ställen igår, var nog hemma runt 4 tiden... Lite trött var jag nog allt när det var dags för frukost och sedan iväg till Landvetter...
Sov härligt gott både till Arlanda och sedan mellan Arlanda och Östersund.
Men nu sitter jag här, lyssnar på musik, deppar ihop en aning och känner allt mer att jag inte hör hemma här!
Saknar "goa gubbar" som jag träffade igår... Några kanske mer än andra, vad vet jag?!

Jag både gillar och inte gillar mitt "nya liv"... Det är så många beslut som ska tas och jag ska helt hux flux klara av att ta dom själv!
Måste vara mer vuxen än vad jag vill vara...
Shiiiit... Innan jag vet ordet av sitter jag nog och pensionssparar oxå!

Mu för nu ;)

tisdag 23 november 2010

Some kind of peace

Somebody help me
I can´t make this on my own
My heart is still crying

It´ll dry up and turn to stone
I´ve been fighting for air
Got no strength in me to breathe
I´ve run out of options
Got all the reasons I need

My mind has gone numb but somehow I´m still sane
So get me a needle, I think there is blood in my veins

If someone can hear me
This is my cry for help
Find me and guide me
Lord, I´m stranded here all by myself
So if someone can see me
I´ve fallen down on my knees
Begging for some kind of peace

There was a time when I vaguely recall being brave
And I thought being strong meant never asking for aid
I was cocky and bold, stupid and unafraid
Now I´m tired of pretending, now I just wanna be saved

My mind has gone numb but somehow I´m still sane
So get me a needle, I think there is blood in my veins
My veins my veins, somebody hear me

I was looking and searching and
wanting and needing somebody hear me

Lyrics by Sarah Dawn Finer

Jag bestämmer...

Det finns för och nackdelar med en separation, det inser även jag, trots att jag kanske är i en period där det mest är nackdelarna som lyser igenom, tar mest energi...

Men en av fördelarna är ändå att nu får jag, bara jag, bestämma vad jag vill spela i bilen när jag kör... Eller som igår kväll... Fick bestämma själv vad jag ville se på tvn.
Och då bestämde jag att jag ville se lite på tennismatchen mellan Rafael Nadal och Andy Roddick.
Ja jag vet jag har jäkligt udda smak när det kommer till att se på sport på tvn!
Formel 1 och Tennis...
Jo men sån e jag!

I bilen just nu spelar jag en av mina gamla skivor med Eric Clapton - Journeyman
And I love it!
Tror att det kanske var där som min förkärlek till män med skägg kom in i bilden!
Fick hans Unplugged skiva av en granne när vi fortfarande bodde i Alby, vet att jag bytte den med min pappa mot denna Journeyman...
Gillar det mesta som har med gitarrspel att göra...
Nu hittade jag inte bästa videon på Youtub men den officiella videon finns där oxå...



Eller lyssna på detta... Säga vad man vill om Yngve eller Yngwie Malmsteen som han kallar sig men gitarr det kan han spela i alla fall :)


Jo just det... Mimmi vs Mus-samhället 2-0

Mu för nu :)

måndag 22 november 2010

Fina vänner är det bästa som finns!

Dagen igår var verkligen toppen, tills barnen åkte hem till sin pappa... Det blev alldeles för tomt och tyst...
Gjorde som jag nästan alltid gör när jag mår dåligt, på började en storstädning, denna gång av övervåningen av detta underbara hus som jag bor i.
Sen tog liksom luften slut, orken dog, glädjen försvann...
Halsen värkte, hostan tilltog och livet kändes med ens bara som pyton...
Jag kände mig verkligen som ensammast i hela världen!

Tvn fick stå avstängd, bestämde mig för att ta mig i kragen och passa på att plugga lite, utnyttja situationen liksom men det gick inte.
Koncentrationen fanns inte och ju mer jag läste desto mer svävade jag bort i mina egna tankar, är det så här det kommer att vara nu?
Barnen åker och jag gråter?!

Gjorde även ett försök till att vara "teknisk", försöker lära mig min telefon... Något som jag har varit men inte behövt att vara på ca 12 år vilket har medfört att jag är helt lost nu...
När även det gick fel då gav jag upp!
En stund senare ringde dock telefonen, nu med en helt annan ringsignal än min "lilla-snigel" och jag började le igen!
Tänk vad några ord från en annan människa kan göra mycket för det egna välbefinnandet...
Och tänk vad otroligt härligt det är att höra en man fnittra!

Jag är lyckligt lottad som har så fina vänner i min närhet! Nya som gamla, jag är er evigt tacksamma för utan er skulle det se helt annorlunda ut för mig!

Jag kan även meddela att nu har jag gått in i tävlingen mot mus-samhället...
Laddade en mus-fälla med gelé igår och det fungerade utmärkt.
Har hört att man ska/kan använda jordnötssmör men gelé - svartvinbärsgelé- fungerade super bra!
Så nu står det Doris vs Mus-samhället 3-0 och Mimmi vs Mus-samhället 1-0

Tog mej en slurk med hostmedicin i går innan jag la mig och sov som en stock till 10.15 idag!
Tror jag mår bättre idag än igår, härlig känsla!
Kommer hålla mej hemma tills på onsdag då jag måste vara på skolan, har ju en hel del att se fram emot denna vecka och då måste jag ju se till att jag är frisk :)

Mu för nu ;)

söndag 21 november 2010

Klippte till båda barna men även hunden...

Jisses, idag fick jag minsann sovmorgon! De ni... Det händer inte ofta när man har barn eller hund heller för den delen.
Sonen kom in till mej vid 7-tiden, la sig och somnade om, dottern tassade ner vid 8-tiden, själv vaknade jag till liv tjugo i 9 av att super smidiga sonen lite snyggt klättrade över mej...
Somnade dock om så vi åt inte frukost förrän 10.30... :)

Sedan har dagen gått åt till att baka lussebullar... Tanken var att vi skulle göra "släta bullar" oxå, något som jag nu har lärt mig att det kallas, själv har jag kallat det för Mimmis lata kardemumma bullar... Men man lär sig så länge man lever, däremot hann vi inte med dessa, men det kommer flera dagar.

Sedan har jag klippt till två barn och en hund idag!
Båda barnen behövde snyggas till i håret och Doris hade groteskt lååååånga klor...
Skulle egentligen vilja använda trimmern på sonen, men bara på sidorna så han har långt hår uppe på men det kan jag glömma!
Som han ser ut nu så har han den klassiska hockeyfrillan... Suck...
Tycker själv att det skulle vara ascoolt med en tuppkam på honom...
Det värsta som kan hända är ju om han börjar med en sån där äcklig kotlett frilla! Uäck!!!!

Dottern hon ville att jag skulle klippa av hennes långa fina hår till en page... Skulle inte tro det va?! För det första är jag inte tillräckligt duktig och för det andra har ungen ett hår som är bland det märkligaste jag har varit med om!
Det översta håret är spikrakt, men under det har hon jätte lockigt, stora korkskruvar! Sånt som jag alltid har velat ha!

Så nu då... Barnen har åkt iväg till sin pappa, som de ska sova hos denna vecka, får dock träffa dom ändå varje dag då det är jag som hämtar dessa små hjärtan från fritids, får äran att laga maten till dem varje dag...
Men nu då...

Hmm... Det blir så sjukt tyst och tomt här...

Mu för nu...

lördag 20 november 2010

Känslomässig berg och dalbana

Startade dagen några timmar tidigare än vad jag hade tänkt mig då Doris gick in i ringen å fullständigt körde över sin motståndare Mr Mus...
Jag har fått in möss i huset som jag bor i...
Det stör mig inte så himla mycket, har aldrig haft problem med små möss, det är dom stora råttorna som jag kan tycka är hyfsat äckliga, främst kloakråttorna!
Dessa har man ju stött på några gånger! Uäck!
En gång (lite som "det var en gång...) hamnade jag och en kvinna till i en tunnel mellan Fittja och Masmo i Stockholm, jag på cykel, kvinnan gåendes, vi blev nog båda överraskade av regnet som kom.
Vi valde att stanna kvar i denna tunnel en stund till denna skräckens råtta hade tänkt samma tanke!
Jisses så stor den var! Som en mindre hund! Och när fanskapet började gå emot oss och väsa ja då spelade det ingen roll om det hade regnat golfbollar, vi drog fortare än kvickt!

Men dessa små värnlösa möss som har bestämt sig för att hos Mimmi där kan vi bo i vinter, dom är ju bara små, söta å piper så där litet, försynt pip piiip pipellipip, typ...

Sen har jag ju sett Ratatouille vilket inte för saken bättre...

Ja ja... Doris vs Mussamhället 3-0...



Sen kom dippen... Har nog mått alldeles för bra i ett par dagar... Ställde mig i duschen å lät tårarna rinna, hoppas på att det är hyfsat ljudisolerat...
Sen var det bara att ta på sig masken för ansiktet och åka upp till Ås där det var någon form av företagar-dag med seminarium, dottern sjöng med kören och sonen spelade "Tuffa Viktor"...
Träffade dock underbara vänner som jag fick en god pratstund med!
Det hjälpte!

Sedan har vi fått en ny medlem på gården här där jag bor :) Storken har landat!
En helt liten bedårande färsk liten människa har vi träffat idag!

Som sagt! Idag har känslorna åkt berg och dalbana...

Mu

fredag 19 november 2010

Listen to the lyrics...



Mu :)

torsdag 18 november 2010

Men guuuuud huuuuur tråkigt kan man ha det?!

Sitter i köket, har suttit i köket hela dagen, med ett litet avbrott för träning med tillhörande dusch...

Jag läser denna bok...
Nätens kriskommunikation

Den är verkligen jätte spännande, tar upp hur teknologin påverkar vårt sätt att leva, innan krisen, mitt i krisen samt efter krisen.
Otroligt spännande men efter ett par timmar kommer dippen...

JAG HAR TRÅÅÅÅÅÅKIGT!!!

Mu

onsdag 17 november 2010

Men det är ju duuuu.... Duuu som är han... :)

Roligt tycker jag... *skrattar gott*

Hade en period i mitt liv då jag tittade på denna serie ofta och mycket, eller vad då jag... Vi ska jag väl säga... ;)
Blir fortfarande bubblande av skratt när jag kollar på detta :D








Mu för nu :)

Elvisp som går bananas...

Vet ni vad som händer om man tappar en elvisp i golvet med visparna på???

Jag vet...

Detta hände mig för ett tag sedan, min gammelmormors gul/oranga elvisp, ja den är verkligen suuper duuper gammal men fungerar ändå, for i golvet med ett brak.
Visparna fick en sån där konstig form men med lite våld så gick det att få dom tillbaka till ursprungsformen, eller ja... Nästan i alla fall...

Summan av kardemumman är att nu när jag använder vispen låter den aningens annorlunda och sprutar det som ska vispas åt helt andra håll än tidigare, det gör det hela lite mer spännande, liksom...

Märkte det nu när jag skulle till och fixa min potatismos...
På tal om potatismos...
Ngt som jag INTE förstår är de människor som envisas med att köpa pulvermos...
Det kan ju vara gott om man tar en vurre eller ngt på korvmojjen men hemma blir det inte bra!
Nej riktig potatismos med riktigt smör och kryddor, det är grejjor det :)

Jaha... Då har jag lyckats med bedriften att ordbajsa ut ett helt inlägg om en elvisp och potatismos... Så spännande var min dag idag alltså... *skrattar*

Mu för nu ;)

tisdag 16 november 2010

Till mamma, min bara min mamma

Igår kväll kom ett besked som gjorde ont.
Livet känns inte riktigt rättvist ibland, ens egna elände känns futtigt i jämförelse med vad andra går igenom.

Döden döden döden, som Astrid Lindgren skulle ha sagt!

Detta besked fick mig att genast ringa till min alldeles egna mamma!

Så nu mamma... Passar jag på att skriva det där som jag aldrig säger till dej...

Du är en fantastisk mamma, min bara min mamma!
Jag kan låta ointresserad ibland, bli arg och förbannad ibland och låta det gå ut över dig, men jag älskar dig!!!
Jag kan tycka att det blir "för mycket" när du är här men samtidigt så sörjer jag dig när du har åkt...
Du betyder så otroligt mycket för mej!
Jag är så otroligt tacksam för att du är DU!
Min mamma, min bara min mamma!

Jag älskar dej!!!

Mimmi

måndag 15 november 2010

Fantastiskt

Är hemma igen efter en helt fantastisk och otrolig helg i Göteborg/Kungsbacka/Ullared...

Jo vi var på Ullared... Hur de som arbetar på Ullared klarar av att hålla humöret uppe det är för mig en gåta.
Jag stannade upp precis innanför dörrarna och tittade mig omkring. Det var säkert 0.9% män i lokalen, ljudet var öronbedövande och det lät precis som om vi klev in i en hönsgård! Helt galet!

Jag har fått träffa och lära känna underbara människor denna helg! Det har verkligen varit helt fantastiskt!
På resan ner hamnade jag brevid en kvinna som jag tror kommer att ha någon form av inverkan i mitt liv. Snacka om härlig känsla när man känner att man verkligen klickar med någon bara så där!
Hon skulle ner till Sthlm och ha en kurs i Healing! Vilken kvinna!
Det sista hon sa till mig var: Kom hit och ge mej en kram tills vi ses nästa gång för vi kommer ha mer med varandra att göra, var så säker!
Lovely :)

I Göteborg har vi ätit och drukit gott, skrattat så att jag har fått kramp både i magen och i kinderna, jag känner att jag är på väg tillbaka vilket är en fantastisk och underbar känsla...
Däremot måste jag nog förvarna lite då jag är hyfsat galen till mitt sätt att vara, ja men galen på ett bra sett... "Ingenting är omöjligt" passar bra på mej!

Fick detta sms för någon vecka sedan av min bästa vän:

"Sitter på bushuset och dricker kaffe och barnen leker. Då slår det mig att jag är så otroligt glad att ha dig som vän. Du är en fantastisk vän och kvinna. Tvivla aldrig på dej själv. Du är underbar och värd allt gott i världen. Saknar dig och önskar att jag var en del av vardagen i M och E's liv. Stor kram min underbara vän. Sakta men säkert kommer den sprudlande Mimmi tillbaka som jag lärde känna för snart tio år sedan. Omge dig nu med vänner som kan plocka fram henne...."

Det är precis så jag känner :)

Tack min absolut bästa vän! Tack för att du finns där i glädje och sorg, att jag får både skratta mej halvt medvetslös med dig samt gråta tills jag kräks!

Mu för nu :)

torsdag 11 november 2010

I'm leaving town...

Packar ihop det som är nödvändigast och lämnar denna del av landet, om än för bara några dagar men dock.

Ska bli skönt med lite miljöombyte!
Ska till Bäst-kusten och bara lyssna och njuta av dialekten!

Lägger ut lite filmer som "roar mej" både när jag filmade men även så här i efterhand...

Sonen och grannen "lasras och svärdas" en mörk kväll i oktober!





Mu för nu ;)

onsdag 10 november 2010

Spännande läsning idag...

Denna bok kommer att uppta hela min dag idag, har börjat så smått att kolla lite i den, verkar (faktiskt) vara otroligt intressant!
Ska skriva någon form av recension på den tills på måndag eller tisdag och med tanke på att jag lämnar Jämtland imorgon för att åka till Bäst-kusten, kommer hem på söndag känns det som att det är idag jag ska få detta gjort!

Fastnade dock på Spotify och diggar Stevie B på hög volym just nu :)
Kanske inte är någon favvo idag men som tonåring ja då både grät och skrattade man till hans låtar :)

För att inte prata om denna låt...



Ha bästa dagen!
Mu för nu :)

tisdag 9 november 2010

Jag gör ett försök till att tycka synd om mej själv...

Jag har verkligen haft en super bra dag idag, har fått skratta så där hjärtligt så att träningsvärken i magen från gårdagen gjort sig påmind, flera gånger oxå!
Träffat bekanta på ICA Maxi som talar om för mej, i all välmening, att jag är fin, "Du kommer minsann inte få vara ensam speciellt länge du, inte!"...
Då blir jag så förvånad när jag plötsligt efter att barnen har åkt iväg med sin pappa finner mig på gränsen till att få panik!

Frustrationen över situationen blir liksom outhärdlig, stoppar ner fötterna i skorna, drar på alla kläder jag kan hitta, tar med mig hunden och går ut.

Stoppar lurarna i öronen och inser för sent vilket stort misstag det var!

Tårarna fullkomligt strömmar, snoret rinner, jag hulkar... Det är -10 grader här eller nått och det krävs inget snille för att fatta att tårar, snor + kallgrader är en dålig combo...

Jag tycker synd om mej själv, vilket jag sällan tillåter mej att göra! Ska alltid vara så där jävla stark... Ska minsann visa hela världen att lilla jag klarar av detta OXÅ!

Men jag gör ju inte det... Ensamheten efter att barnen har åkt, tystnaden och känslan av att vara totalt oviktig är fruktansvärd!
Saknar någon som ställer dom där vardagliga frågorna som "Hur mår du?" eller "Hur har din dag varit?"

Så jag vill be de personer som jag mötte på Ås-vägen ikväll om ursäkt, som att dom skulle läsa detta då men i alla fall... Såg nog lite konstigt ut när jag kom där i kylan... å tyckte synd om mej själv...


:/

måndag 8 november 2010

Har varit iväg och "Zumbat"...

Har varit iväg på mitt fjärde "Zumba"-pass, får tydligen inte kallas för Zumba utan någon form av latino inspirerad dans, strunt samma, tjejen som håller i det är super duktig, vi får verkligen jobba arslet av oss!
Å det är ju faktiskt det vi betalar för :)

Nu undrar jag dock, efter kvällens övningar...

Är det möjligt att sträcka "Puppan"???

Känner hur det stramar lite på "fel" ställe liksom... *skrattar*
Ja men nu gäller det ju att se det positiva i detta, jag har ju ingen partner som "tar skada" av detta *fnissar*

Men gisses så roligt det är, men ack så jobbigt/hårt/tufft och i ett otroligt tempo!
Ikväll la hon till lite "Cowboy"-steg vilket ackompanjerades av BANJO-MUSIK... Fick lite känsla av "Sista färden" å Scream like a pig... typ...

Mu för nu ;)

Jag tänker på det här med gravitationskraften...

Alltså... Det här med gravitationskraften...
Jag fattar vad som händer, jo det gör jag men jag förstod inte att det skulle inefatta "allt"... Liksom...

Jag börjar från början...
Att gravitationskraften ger sig till känna det kom inte direkt som en nyhet för mig när jag fyllde 30 år då jag hade fått två barn...
Bubbisarna har flyttat en våning ner, vilket för mig känns helt ok och framför allt nu när jag har tappat en del i vikt så börjar dom ta efter "ursprungsformen" på något sätt, dock en trappa ner...

Sedan märks det på annat oxå som att huden kanske inte känns fullt lika "elastisk" längre främst i ansiktet där kudden sitter kvar längre än tidigare när man kliver upp, ja man ser skrynklig ut trots att jag (än så länge) är befriad från rynkor...

Men ok tänker jag, jag kan leva med detta men döm om min förvåning när jag i morse såg mig i spegeln och upptäcker värsta tonårsfinnen mitt på bringan (heter det så om det sitter mellan nyckelbenen å ganska högt upp??)... Va faaan flyttar även finnarna ner en våning när man blir äldre, eller vad????

Kan ju flika in att det idag är 17 dagar kvar tills jag fyller 35 år och det känns fantastiskt bra! Främst med tanke på att jag kommer att "fira" den på annan ort :)

Ja men ni ser ju vad jag har att fundera på så här en måndag eftermiddag...

Mu för nu ;)

Am I a Superwoman???



Yes I am!!!!! :)

söndag 7 november 2010

Sonen dansar och sjunger...

Att det kan vara tråkigt att vänta, vänta och vääääänta på att syster ska bli klar med sin dansträning, det har till och med jag fattat...
Sonen tar tillfället i akt och kör en egen dans med tillhörande sång...

Varsågoda... Njutning på hög nivå *skrattar*



Mu för nu ;)

Jag tänder ljus för de jag har förlorat...


Foto: Privat

Jag tänder ljus för de jag har förlorat under året.
Jag har tänkt ganska mycket på att det finns många olika sätt att "förlora" någon på.

Det gör mig ont när jag tänker på de två som inte finns med oss på denna sida längre.
Jag tänker ofta på Er, gråter lite grann och tycker att livet känns fattigare utan Er!!!!

Sedan kan jag inte komma ifrån att jag "förlorar" människor omkring mig på grund av den situation som jag befinner mig i, det gör också vansinnigt ont däremot lägger jag ingen värdering i det annat än att det gör ont!

Att det dyker upp nya och "gamla" vänner i ens liv under dessa stunder som man har ont, människor som gör livet lite roligare för stunden, gör att det blir lite lättare att andas.
Till dessa människor känner jag en enormt stor tacksamhet och glädje för att jag, på ett eller annat sätt, får vara delaktiga i deras liv!

Fick detta i ett mail häromdagen:
"Det är som mörkast strax innan gryningen. (Tyvärr så är det alltid så att när man tror att botten är nådd så kommer alltid någon med en spade och hjälper en gräva...)

Sant så sant! Tror hela tiden att botten är nådd, nu kan det inte bli jävligare än så här men så blir jag motbevisad hela jävla tiden!!!!
Snart tar jag den där förbannade spaden och trycker ner i halsen på någon!

Nu jävlar börjar klättringen uppför! Det räcker nu!

TACK!

fredag 5 november 2010

I'm lonely

Bytt e bytt å kommer aldrig igen... *ler*

Jag gjorde ett byte med mina barn igår... Heheee
Vi bytte "städ-torsdagen" mot en "städ-fredag".... Gissa hur poppis jag är nu :)

Barnen ska till sin pappa idag som för övrigt fyller år idag så till honom säger vi:
GRATTIS

Vi har redan hunnit sjunga för honom och ska lämna över paket i kväll, ngt som barnen har talat om att han behöver... Kanske inte den roligaste presenten men barnen sa att det skulle han absolut ha så då fick det bli så!

Själv undrar jag över en sak... Eller vaddå en sak?!
Har tusen millioner trilliarder frågor i huvudet just nu, härliga, finurliga, knepiga frågor...
Men detta jag undrar över just nu är det här med vikten...

Har varit ordentligt sjuk på slutet här vilket har resulterat i ingen träning men jag fortsätter att gå ner i vikt?!

Totalt har jag nu gått ner lite mer än 13kg, vilket är jätte bra men jag har ju faktiskt inte gjort ngt dom senaste veckorna för att gå ner i vikt... Missförstå mig inte nu det är inte så att jag klagar eller så, tvärtom!
Mätte mig runt ena låret idag och har gått ihop mej 3cm bara på dom senaste veckorna! Det känns som mycket!

Ja ja nu ska jag i alla fall ge mej i kast med veckans städning.... Åhhhhhdetärdetbästajagvet....

Mu för nu ;)

torsdag 4 november 2010

Giller i huvudet...

Igår hade jag en diskussion med en vän, ja jo jag måste nog erkänna att jag kallar denna person för vän, om religion och sånt...
Jag nämnde lite hur jag ser på det hela med Universum å så och fick till svar: " så då är du en New Age tjej alltså"...

VA?! Finns det ett namn på vad jag är?!?!?!?!

Googlade givetvis på New Age snabbt som ögat, gick in på Wikipedia och läste...

Men vänta nu?!
Mycket av det jag "tror på" står ju precis där!
Bland annat nämns författare vars böcker jag har hemma men inte hunnit läsa än...

Men gisses! New Age... hmmm....
Å jag som trodde att jag var ganska unik i mitt sätt att tycka, tänka, känna å så finns det en himla massa fler som tycker, tänker och känner som jag!
Ska jag känna mej trygg i detta eller vad?

Nej detta krävs mer kunskap om!

Ser dock fram emot att få mer kunskap om detta! Ser fram emot det jätte mycket och hoppas att redan nu på lördag få utbyta tankar och idéer, frågeställningar med goda vänner!

Ett mycket funderande mu för nu :)

tisdag 2 november 2010

måndag 25 oktober 2010

Fula ord i munnen...

Har så mycket fula ord på tungspetsen nu men väljer att inte säga dom högt...

Däremot kan jag välja att tänka högt i vissa hänseenden... Som tex:

TÄNK ATT MAN SKA BEHÖVA GÖRA ALLTING SJÄLV!

eller

SKA DET VARA SÅ JÄVLA SVÅRT ATT HÅLLA DET MAN LOVAR?!

Ja men typ så går mina tankar just nu...

Mu för nu

fredag 22 oktober 2010

Dagens citat...

Sonen har ju som sagt varit hemma idag, när vi är hemma en hel dag tillsammans är det verkligen "snillen spekulerar"...
Taget ur luften när vi låg i soffan och kollade på film säger han:
"Mamma om jag får en pojke när jag blir stor då ska han heta hjärna. Å mamma... då blir du hjärnans farmor..." Sonen 6 år...

Senare på kvällen satt vi alla i soffan och kollade på Idol, i en reklampaus gjorde dom reklam för ClearBlue graviditetstest...
Då kläcker Dottern 9 år ur sig: " en sån där kanske J skulle behöva"...
J är förövrigt vår granne som är jätte höggravid och kommer "kalva" inom 2-4 veckor (hoppas vi, allra mest hon..), jag svara Dottern: "tror inte hon behöver göra ngt test"...
Då gör Dottern en rörelse över magen för att visa att den är stor...

Ahh... lycklig och stolt blir jag över mina smarta barn...

Mu för nu :D

Nu vänder det :)

Jämmer och elände kan dansa ut genom dörren nu för nuuuu vänder det för mej!!!!

Har struntat i medicinen i natt och har sovit oförskämt bra, bortsett från att jag har en liten son som har varit arg på sin mamma inatt då jag har haft vänligheten att smitta honom med min förkylning from hell....
Resultatet av detta är att idag blir det en dag i soffan under täcke tillsammans med Sonen och Hunden å jag klagar inte!

Jag har även fått i mej första frukosten på snart två veckor!!!!
Härliga tider!
Å bara för att "lyxa till det lite" blev det Lingongrova med apelsinmarmelad på :) Det är verkligen as-gott, till detta te med mycket honung i :)

Mu för nu :)

torsdag 21 oktober 2010

Underbara barn

Tänk att de barn som valde mej som mamma är så in i norden underbara!

Eftermiddagen och kvällen har varit så himla mysig!
Dottern hittade igen sin borttappade mössa idag och såg ut som en sol när jag hämtade henne och sonen på skolan :)

Sonen har vid flera tillfällen stannat upp å tagit tag i mej ikväll å sagt: "Jag äääälskar dej Mamma!"
Nu säger han och dottern det ganska ofta, säkert för att jag "tjatar" om det men idag har han verkligen stannat upp och tagit tag i mej och tittat mej djupt in i ögonen!
Det är mammas kille det...

Egentligen är det ju helt galet hur mycket man älskar sina barn!
Min största oro inför förlossningen med sonen var: "hur är det möjligt att älska ett barn till lika mycket som jag älskar dottern"...
Jag trodde verkligen inte att det var möjligt, men när då den där "lilla" killen valde att äntra denna sfär och inte andades, ja då visste jag inom loppet av en nano-sekund att jag skulle göra allt precis allt bara för att höra hur han tog sitt första andetag...
Denna obeskrivliga lycka som jag kände när första ilskna skriket kom, ja... Blir lite rörd bara jag tänker på det...

Nej nu ska jag nog ta å gråta en skvätt för att invänta Hellenius hörna, hoppas på att tårarna har hunnit torka till dess...

Mu för nu

Fortsättning på det här med vikten...

Det slog mig för en liten stund sedan att jag har inte sett mig själv i en helkroppsspegel sedan jag flyttade ifrån mitt hus...
Det ska bli sjukt spännande å se denna förvandling som det faktiskt handlar om.
Bryr mig hyfsat lite om vad det står på vågen om jag ska vara helt ärlig, det som är spännande är vad måttbandet säger...

Idag säger måttbandet att jag har tappat hela 9cm runt midjan å 5cm rund "the As"!!!!

Good for U, baby!!!!!

Självklart märker jag utav detta på mina kläder men jag har inte "sett" det med egna ögon än!

Bara en liten parentes så här en torsdag när solen lyser och det är en massa minusgrader ute...

Mu för nu :)

onsdag 20 oktober 2010

Vikt vikt vikt å nått annat "lull lull"

Att jag har levt i 10 år med en övervikt som bara har ökat å ökat å ökat, är ingen hemlighet.
Jag har väl gjort några små halv taskiga försök till att göra något åt detta men det har varit väldigt svårt att sitta i soffan när den man lever med väljer att gå å hämta sig en skål med glass eller tar fram en chipspåse eller liknande...
Jag lägger absolut inte någon "skuld" i detta på någon annan än mig själv, jag är vuxen å har så varit i många år, det är jag och bara jag som har tagit beslutet med att själv gå å hämta en egen skål med glass...

Men så i somras blev det nog på något sätt!
I samband med semestern bestämde jag mig för att nu faan får det vara nog!
Däremot vill jag inte lägga om mitt sätt att äta dels för att jag är alldeles för bekväm å lat för att lära mig att äta på något nytt sätt, men sedan har jag en dotter som är på väg in i en otroligt känslig period med allt som har med vikt, utseende osv. att göra. Jag vill inte vara den som introducerar henne i denna värld.
Nu är det väl i ärlighetens namn ingen risk för dottern då hon är fantastiskt vacker (ja jag vet jag är aningens partisk i detta...) men med hennes kroppsform tror jag inte att hon kommer att få samma problem som jag.
Men även känner jag att jag har faktiskt ätit mig till varje överviktskilo så nog faan ska jag få jobba ordentligt för att få bort dom, lite så där "skrämseltaktik"... Blir det kämpigt och tufft så kanske jag kommer i håg det i framtiden oxå...
Nu har jag alltid sagt att jag tror inte att det är någon större svårighet med att gå ner i vikt, svårigheten kommer ju när man ska stanna i den vikt man har nått...

Ja men nu har jag i alla fall gått ner 12 kg sedan början på juli och det är fantastiskt skönt att kunna säga att jag inte har gått ner bara för det här med skilsmässan utan att jag faktiskt hade börjat flera månader innan, däremot har jag gått ner mer i en snabbare takt än innan...

Så nu kommer det konstiga i "kråksången" för nu vill jag gå upp lite i vikt, istället för att gå ner... Eller upp å upp det är väl fel för det vill jag ju egentligen inte, jag vill och ska gå ner mer så är det! Men jag har varit så otroligt dålig nu i två veckor att jag har fått svårt för att äta... Känner ingen som helst hunger eller sug...
Inser när jag ska hämta barnen att jag bara har ätit en banan och svept en massa te hela dagen...
Så nu är det väl dags kanske å ta sig i kragen, igen då...

Snacka om I-lands problem, va?! *skrattar å kliar mej lite förvirrat i huvudet*

Är så himla loss i huvudet på alla plan just nu så inte vet jag...
Känslor hit å dit, nya människor som kommer in i ens liv å tar en med storm, känns som att jag är "fångad av en stormvind"... Ganska härlig känsla men hyfsat förvirrande, inte nu kanske sen eller kanske aldrig, inte vet jag, men för stunden (här och nu kl 20.32) mår jag BRA!

Många människor tror på Gud... Jag tror på Universum!
Jag tror att om jag sänder ut en signal till Universum som ex: Jag väljer att backa nu... *ler för mig själv då jag vet att någon vet vad jag pratar om...* Ja men om jag skriver/säger/tänker att "jag väljer att backa nu", ja men då kommer jag ju att backa istället för att se framåt...
Fel fel fel...
Nej ur med backen, i med friläge för att se hur länge det tar innan jag får i ettans växel!

För sån e jag :)

Mu för nu ;)

tisdag 19 oktober 2010

Säger det mesta...

Hyfsat stor skillnad i dagens bokhög...


Ligger i soffan, har ont men tycker förvånansvärt lite synd om mej själv...
Försöker att koncentrera mig på att bli frisk...
Har bestämt mej för att det är en dag i böckernas underbar värld idag!

Detta är vad som ligger brevid mej idag...

The Secret är sedan första gången jag höll i den en av mina absolut viktigaste böcker!
Försöker läsa lite varje kväll, kan kalla den min lilla "bibel"..
Sedan har vi Män som hatar kvinnor... Har sett filmerna men ska nu läsa böckerna...


Mu för nu

måndag 18 oktober 2010

In i dimman

Fick receptbelagd medicin i eftermiddags, så nu är det in i dimman ordentligt, i detta är det morfin, ngt som jag har reagerat lite olika på från gång till gång, i botten ligger någon form av latent beroende, ngt vi fick erfara ordentligt för ett par år sedan då vi fick missfall. Varför pratas det så sällan om just missfall? Det är ju sjukt vanligt, det är iof inget som förmildrar smärtan men ändå så vanligt!
Ligger i alla fall i sängen nu och bloggar för första gången genom mobilen. Har tagit medicinen, börjar väl verka snart. Skulle nog ha tagit lite tidigare när pappan till mina barn var förbi å så skällde jag på honom... Det var inte min mening men denna cocktail av känslor gör att det rinner över, inte lika ofta som jag skulle behöva men nog så ofta att jag blir besviken på mig själv. Men när det handlar om barnen då har jag svårt att behärska mig å är kranen öppnad, ja då kommer allt å lite till upp.
Så jag vill äve här be pappan till mina barn m ursäkt, har givetvis gjort det via mobilen m jag har ju sagt så mycket om oss i detta att jag även passar på att säga förlåt.
Nu ska jag försöka läsa lite innan jag somnar.
God natt alla!