Tänk att de barn som valde mej som mamma är så in i norden underbara!
Eftermiddagen och kvällen har varit så himla mysig!
Dottern hittade igen sin borttappade mössa idag och såg ut som en sol när jag hämtade henne och sonen på skolan :)
Sonen har vid flera tillfällen stannat upp å tagit tag i mej ikväll å sagt: "Jag äääälskar dej Mamma!"
Nu säger han och dottern det ganska ofta, säkert för att jag "tjatar" om det men idag har han verkligen stannat upp och tagit tag i mej och tittat mej djupt in i ögonen!
Det är mammas kille det...
Egentligen är det ju helt galet hur mycket man älskar sina barn!
Min största oro inför förlossningen med sonen var: "hur är det möjligt att älska ett barn till lika mycket som jag älskar dottern"...
Jag trodde verkligen inte att det var möjligt, men när då den där "lilla" killen valde att äntra denna sfär och inte andades, ja då visste jag inom loppet av en nano-sekund att jag skulle göra allt precis allt bara för att höra hur han tog sitt första andetag...
Denna obeskrivliga lycka som jag kände när första ilskna skriket kom, ja... Blir lite rörd bara jag tänker på det...
Nej nu ska jag nog ta å gråta en skvätt för att invänta Hellenius hörna, hoppas på att tårarna har hunnit torka till dess...
Mu för nu
torsdag 21 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar