Verkligheten kommer springande emot en som ett helt j*vla godståg

Det har verkligen varit en bra dag idag!

Solen har både lyst och värmt hela dagen, okej det har varit grymt blåsigt och kallt men hittar man en plats där det är lä är det riktigt najs!

Vi drog iväg för att prova "mammaåkerskridskorförförstagångendettaårhundrande"-grejen, gick väl så där...
Fick sjuuukt ont i fötterna ganska direkt, främst i ena hålfoten, så om någon har ett eller två tips att komma med så mottags de med glädje.
Men jag STOD PÅ FÖTTERNA HELA TIDEN!!!!
Sug på den ni... :)

Det blåste alldeles för mycket för att det ens skulle vara någon form av njutning men nästa gång hoppas jag på bättre väder, funderar på om jag skulle ta å köpa mig en extra sula och lägga in i skridskon...

Väl hemma igen njöt vi av vädret, dottern drog iväg på skidor och sonen satt och flyttade snö från en liten hög till en annan, själv satt jag och Dum-Doris och njöt av solen och lugnet.

Efter en sen middag kom det som jag har väntat på ett tag...

Sonen blev hux flux jätte ledsen och tyckte att livet och allt bara var skit för att "Pappa har lämnat bort dej"...
"Jag vill att allt ska vara som förr, jag vill att jag får träffa min mamma och pappa samtidigt varje dag"...
Ja... Vad säger man på det?!

Tycker iof att det är jätte bra att han ger uttryck till sina känslor, sätter ord på dom och faktiskt låter tårarna komma!
Inser ju att mycket handlar om att ge denna lilla pojke obegränsat med kärlek och ömhet så det slutade med att vi satt ihopslingrade i soffan och kramades jätte länge... Lilla vän vad mitt hjärta värker för dig...

Ja men kvällen är ju inte slut än och nu sitter en förväntansfull dotter i soffan och väntar på melodifestivalen, ja sonen skulle nog kunna skippa detta jippo utan protest men nu är det dottern som bestämmer.

Mu för nu