Ursäkta herr Tandläkare men jag har en bit binda mellan tänderna...

Med risk för att bli lite personlig nu så tänker jag återge en händelse i min vardag som inte alls är helt ovanlig och samtidigt passa på att hylla TANDTRÅDEN!

Ungefär en gång i månaden (förhoppningsvis för annars infinner sig en kraftig attack av panik) inträffar det som många refererat till som "lingonveckan", själv brukar jag säga att jag har indianer i garaget men har insett att inte alla ser den tydliga kopplingen men men...

Nu slumpar det sig som så att jag är där just nu och brukar således nyttja olika produkter för ändamålet så att säga (här sitter jag en stund och funderar på hur jag ska förmedla detta och om jag verkligen ska nå ut med detta i sayber space...).

Vissa av dessa produkter kräver att man likt ett plåster måste ta bort en, tja vad ska vi kalla det, plast eller typ papperstejp??? För att klistret inte ska klistra ihop sig någon annan stans. Jag har alltid tyckt att man har får få händer i detta sammanhang och brukar således välja att ta detta "plåster-klisterskydd-bit" i munnen för att sedan kunna kasta det i soppåsen. Alltså är jag nog tydlig nu?! Jag tar alltså inte själva skyddet i munnen och nej det är inte använt utan själva skyddet till skyddet liksom... (Funderar återigen på vitsen med att skriva detta)

Ja ja sagt och gjort, detta göra jag även i kväll och till min FASA fastnar en bit av detta "papper" mellan mina tänder och jag får nästan panik!
Samtidigt blir jag full i skratt (händer ofta) och hinner liksom fantisera fram en bild där jag pratar med herr Tandläkare och förklarar att jag har en bit av bindans förpackning mellan mina tänder... Hmm...
Ja alltså jag tyckte det var super kul inne på toaletten och är riktigt lycklig och glad över att jag har tandtråd att ta till vid dessa tillfällen, inser nu när jag skriver att jag är säkert den enda personen i hela världen som tycker att just detta är skojjigt...