Alf... Du är saknad!

Igår gick jag och la mig ganska sent för jag höll på att jäklas med det här underbara programmet Power Point... Trött, ganska grinig kryper jag ner brevid Sonen som av ren automatik vänder sig om och lägger sina armar om mig och *poff* så var alla negativa känslor borta! Magic!!!

Precis innan jag skulle somna kommer denna man in i mina tankar:


Jag har ingen som helst aning om varför men där är han... Alf :)
Hur funkar hjärnan egentligen?

Ja ja... Härlig liten kvartsfigur det där...

Nu är det C-uppsats som gäller för heeeela slanten!