Jag utför ett hörseltest på hunden...

Min hund är väldigt VÄLDIGT speciell... Ingen tvekan där, hon är världens bästa kompis men otroligt ooootroligt speciell.
Som idag, idag är det snöblandat regn ute och då vet jag att fram emot lunchtid kan det passa denna lilla dam med att gå utanför dörren... Ingen brådska alls!

För en stund sedan ropade jag på henne för jag ville att vi skulle gå ut... Inte en reaktion fick jag till svar... Jag gick då för att kolla om hon överhuvudtaget lever, jo då hon ligger på rygg i sin bädd med alla fyra ben upp i luften och lyfter på ETT ögonlock när jag kommer in, ni ska under inga omständigheter tro att hon gör en rörelse för att kliva upp, nej nej, ETT ögonlock är det enda som rör sig på denna lilla hund...

Ett tag var jag inne på om det kunde vara så att hon hade problem med hörseln för man kan ibland få skrika sig blå i nyllet för att hon ens ska komma när man ropar så där av detta hörseltest som jag nu har utfört.

Scenario:
1. Hunden ligger (alltså) i sin bädd, på rygg, fyra tassar i luften och bemödar sig enbart med att lyfta ett ögonlock när jag ropar...
2. Jag surnar till lite grann och bestämmer mig för att avvakta en stund och kombinerar denna stund med att äta frukost i lugn och ro...
3. Jag har en bit brie-ost i kylen som funkar klockrent som pålägg på frukostmackan med lite nymald svartpeppar på och tycker att kanske Doris - hunden - kan få en bit, precis på väg fram till matskålen kommer så min idé om hörseltest på hunden.
4. Jag lägger ner en liten ostbit i Doris matskål och börjar sedan räkna sekundrarna tyst.
5. 7 SEKUNDER SENARE sitter HUND-FAAN vid sin matskål och är såååå nöjd såååå....

Inget fel på hörseln alltså!