Ja jag säger då det...

Dag två denna vecka och den är minst lika fantastisk som dag ett! Vad ska det bli av denna underbara vecka tro? Jag har verkligen dom bästa energierna runt omkring mig som ett skydd emot allt ont.
Har ikväll kunnat berätta om händelser som tidigare fått mig att skaka i hela kroppen och nu kände jag bara ett sånt där behagligt lugn, en trygghet inne i kroppen liksom... Fantastiskt!

Jag har ätit en galet god lunch men människor som verkligen inspirerar mig till att ta ytterligare ett kliv utanför den där lådan som man har...

Jag saknar min lilla Son så jag kan dööö men har min fantastiska underbara Dotter som är kär så kär :)

Avslutade denna kväll med att följa en vän till bilen då jag ändå skulle ut med Doris på en väldigt sen kvällspromenad och inser problematiken med att ha en mörkrädd hund... Vi tycker båda två att det är lika otäckt att gå ute i mörkret så jag vet inte vem av oss som gick snabbast, tror nästan att hon kissade i farten liksom.

Njut av natten för det ska jag göra!