Trött tjej!

Åter igen har det varit några tuffa dagar... Både hemma och på jobbet... Hemma för att Sonen inte har haft någon lust att vara borta några dagar och på jobbet för att det är just jobbet...
Härom dagen blev det hög puls och ett akutläge på jobbet och på vägen hem kände jag att jag behövde få "ventilera" typ tömma systemet innan jag skulle möta kidsen... Ringer den jag känner mig behöva och blir lite besviken faktiskt... Igen!
Det jag har kommit fram till i mitt 38,5 år långa liv är att allt handlar om att prioritera! Ibland kan den där lilla extra minuten betyda mer för någon annan än för en själv... Kan vara bra att känna in, sätta sig själv på andra plats och bara finnas där!
Som tur är finns fler vänner där och jag var klar och hade bearbetat allt när jag kom hem och vet ni... Det samtalet tog exakt 7 minuter... 7 minuter hade det kostat att sätta sitt eget liv på paus en stund för att bara lyssna... Ja ja... Jag går från klarhet till klarhet...