När man är sjuuuk vad är det som får en att vilja dra igång en massa projekt?

Så är det varenda varenda gång som jag är sjuk, jag ligger där i sängen och tycker otroligt synd om mig själv och börjar planera. Sväva ut i tankarna om hur och vart jag kan ställa den och den möbeln och hmmm skulle man inte kunna måla om just den möbeln?
Sedan reser man sig upp för att kolla om man har allt hemma för att kunna måla om just den där möbeln och så nästan svartnar det för ögonen för att man är såååå svag såååå svag... Det är dessa stunder som det är alldeles utomordentligt härligt att ha en HUND SOM MÅSTE GÅ UT!!!!

Fantastiska underbara lilla Doris som måste ut och kissa en skvätt men framförallt leka dammsugare med sin nos för det kan ju faktiskt ha gått förbi en helt främmande vovve som har kissat just precis där och där och där... Ja ni förstår.

Idag känner denna lilla Pucko-Hund (säger det givetvis med kärlek i rösten) att jag inte är helt hundra (stor skillnad från andra dagar? Nej...) för jag får inte vara ensam en sekund. Ligger jag i sängen, ligger hon i sängen. Sitter jag i köket, sitter hon i köket. Sitter jag på dass så sitter hon och tittar på mig med sina otroligt lidande blick och försöker förmedla att det som kommer ur dig nu det är fanimej inte ok. Där mina vänner kan vi snacka om prestationsångest.... När hunden sen kryper ihop på golvet vid dörren och ligger med nosen precis där dörren och dörrposten träffas, ja då vet man att man har lyckats liksom...

Ja lite så ser min dag ut idag... Där jag går finns det en ständig skugga... Vi kan kalla henne Doris om vi vill... Skuggan alltså!

Foto: Privat 2013-03-13 "Skuggan Doris"