Barn.....

Tja vad ska man säga om barn... Barn är barn och kommer alltid att vara barn på gott och ont... *ler*

Imorse när jag var på jobbet ringde mannen och ville bara "nämna" vad som hänt hemma på morgonen så jag inte fick en chock när jag kom till dagis för att hämta E....
Shit hinner jag tänka!

Under den lilla lilla tid som mannen är ute med hunden har E hittat hundens trimmer... Ja alltså den jag använder för att ansa tassarna (och tur var väl det att det var hundens trimmer som hittades och inte mannens...) den har en "klipp-yta" på ca 2-3cm...
Jo då E hade minsann klippt sej själv, var mycket stolt över detta!

Men vad ska det bli av denna vecka! Borde det inte räcka nu va?
(Fast innerst inne tycker jag att sånt här är super kul. Eller som min frisör sa till mej: "se det kreativa i handlingen" *skrattar*)

Väl på dagis såg jag fram emot en skallig lite pojke men nej. Visst en landningsbana för flugor mitt på huvudet finns samt lite hack runt hela huvudet men såå farligt var det inte. Nu på kvällen har i alla fall pappas trimmer kommit fram och nu är det nästan 6mm på hela huvudet. Det är dock väldigt kort just där E klipps själv då det inte fanns någon som helst distans på hund-trimmern.... Hmm.... Denna pojke...

Fråga: Vad gjorde dottern M snart 7 år under tiden som E klippte sej? Jo hon satt brevid i soffan men kollade på tv så då märker inte hon någonting... *skrattar*

Mu för nu ;)