Alltså att jag aldrig aldrig aldrig lär mej....
I helgen var planen så här:
Lördagen startas med en härlig sovmorgon, utsövd som få, kidsen sams å snälla mot mor och far, en härlig å lååång gemensam frukost intages under lung å ro...
Mannen åker på jobbet, frun å barnen står på bron och vinkar...
Frun (jag då) packar in mina snälla och tysta å glada barn i bilen för att bege oss till Jamtli (promille Skansen), är där en stund å rassar runt, åker å handlar i lugn och ro tillsammans på väg hem.
Mannen kommer hem å tar med sej sonen, drar till stugan med nya bäddsoffan och gamla mattan...
Jag skjutsar upp dottern som ska sova hos en kompis för första gången.
Väl hemma igen har jag huuur mycket tid som helst på mej å bara njuta å göra mej i ordning för en middag på stan med goa glada vänner!
Tar bilen så jag kommer hem i tid för att sova min otroligt underbara prinsessömn, vakna efter låååång sovmorgon å får möjlighet att plugga ostört i mååånga timmar...
Ok verkligheten ser annorlunda ut det vet jag men måste den vara så jävla fu**t upp jämt????
Vaknade tidigt tidigt på lördag morgon få sonen får för sej att man ska kolla på tv:n...
Tvingar mej att ligga kvar i sängen...
Vaknar med ett ryck när Mannen säger att jag åker på jobbet nu...
Står i valet å kvalet på att ta en dusch nu eller sen...
Tar den sen för vi har ju hela dagen för oss... Tjena...
Efter en timme ringer Mannen å hälsar att dotterns gudfar med familj är på väg in till stan från Vemdalen så vi kunde vänta oss besök....
Ehhh... Nej men vänta hur blev det här...
Har vi lite ont om tid nu eller?!
Har vi nått att bjuda på?!
Kan det se ut så här om det ska komma folk?
Vi hade haft "fäktas-med-ihoprullade-lakan" krig å hunden hårar något så förbannat så snart har vi en nakenhund här hemma...
Iväg fort fort till affären, handla handla handla, hem städa fort som faan, baka kaka, fixa lunch, vänner kommer på besök, Mannen kommer hem å är skit stressad för att få komma iväg till stugan, dottern tjatar om att få åååååka snart då vi hade sagt att vi skulle vara hos Filippa klocka 4 Maaaaaaaaaaammmmmmmmma å nu är hon 2 minuter över 4!!!!!!!!!
Vinka av Vemdalsfamiljen, vinka av Mann, son, trycka in dottern i bilen för att i en rasande fart köra upp för Ås-backen bara för att komma på att järnspikarns nu var det visst sänkt till 50 här... Hmm.. Nått att oroa sej för??? Nepp för vi har inga poliser i alla fall...
Väl på vägen hem kände jag hur det bara drog i hopp sig högt uppe på huvudet...
Väl hemma var det bara att rusa fram till toaletten...
Å med ett trött konstaterande inse att utgången blir någon annan gång för även denna gång har migrännen segrat...
Ingen skönhetssömn här inte...
Ingen sovmorgon då jag vaknade 07,30, eller det är iof sovmorgon i denna familj men inte som jag hade tänkt mej..
Men söndagen blev kalas bra å idag har jag haft bästa dagen så nu är allt på banan igen... *ler*
Må gott mina vänner!
Mu för nu ;)
måndag 26 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja men är det inte typiskt! Vi får alltid främmande när det ser som värst ut här. När det är nystädat är det minnsan ingen som kommer;)
Fast oftast är det man själv som tänker mest på dammråttorna!
Å jag tycker det var bra att du haft två kanondagar efter lördagens bravader:D
Kramisar Susanne
godmorgon sötaste Mamma Mu! Lät ju som om det inte bara är här hemma som det är full rulle! Jag har kommit på den smarta lösningen att jag har så rent jag kan varje dag, fall i fall någon dyker upp, och det gör det nästan alltid :D De dagar som jag inte orkar sätta upp håret, sminka mig, åtminstone lite - det är då de kommer! Allt från postbud, gaskillar eller bara någon som behöver fråga om nykeln upp till taket!!!
Jag är väl förberedd nu istället och jag tror inte det kommer att bli annorlunda innan vi flyttar till ett hus i "djupa skogarna" *skrattar*...
Hoppas att du får en ljuvlig tisdag, söta!
Kramar
Angelica
Jisses ja varför kommer alltid vänner när det är som rörigast???
Är det välstädat och finns mat i kyl och frys så inte sjutton kommer någon då inte.
Skönt att höra att du lever efter den stress utlösningen. Förstår mycket väl att du fick migrän.
Kramar Marie:)
*KRAMAR OM*
o när jag bjuder på en kram då är det banne mig speciellt :-)
Skicka en kommentar