Startade dagen med en liten sovmorgon, lämnade sonen på fritids, åkte på skolan, hade en bra träff med gruppen som jag jobbar med där, hade en ännu bättre lunch med en vän som jag träffar alldeles för sällan men det ska det bli ändring på sörrö!
Tillbaka på skolan för föreläsning och utvärdering på förra kursen, stackarn som fick ta emot detta ris för ja det var mest ris än ros och jag kunde (som vanligt) inte hålla käften å när karl sa att detta ska vi göra om till nästa år, då brast det för mig...
Jag är så dö jävla less på att få höra att "detta kommer vi att göra om till nästa år" men VAAA FAAAAN!!!!!
Jag BETALAR för denna utbildning, jag kommer att ha minst 2 års studielån efter denna utbildning och vill då inte få höra att "vi ska göra denna utbildning bättre till nästa år".... Vem kommer att kompensera mig för detta nu????
Nu visade det sig att denna man var faktiskt med på dessa noter och tänkte se över resterande del av kursen, något som vi INTE har fått höra ifrån någon annan föreläsare!
Efter det fick jag ett samtal när jag precis hade satt mig i bilen och det sas så här i luren (citerar ordagrant): "Alltså vet du Mimmi, jag tror att du och dina barn måste komma över till mig och V, äta middag för jag har lagat för mycket mat och har inga matlådor att spara maten i".
Men fatta va?!
Sååå klockrent! På en tisdag liksom!
Detta resulterade i att jag och barnen fick tid över för en runda på el-ljusspåret efter middagen!
Toppen och TACK säger jag!
Ja alltså jag vet ju inte om jag har nämnt något om det här med motion för er och så... Tidigare... Typ...???
Så här är det... I våras pratade jag och min bästaste bästis om att vi skulle anmäla oss till Tjejmilen men det rann ut i sanden så en kväll för några veckor sedan sitter vi och skriver (öppet) på Fejjan och hon börjar surra om någon sån där Göteborgsvarvet-springa-långt-tävlig.
Nämner samtidigt att det bara finns välgörenhetsplaster kvar och ja men ni förstår ju...
Mitt i allt detta hänger ytterligare en kompis på i diskussionen vilket känns jävligt "motiverande"... Klart vi ska springa Göteborgsvarvet, ja så gick tongångarna... Ja ni fattar ju själva!
Sagt och gjort är jag helt hux flux anmäld till just detta evenemang då det slår mig att jag kanske ska ta å kolla upp hur långt det är i alla fall... I kilometer tänker jag för jag tycker att min bästaste bästis borde ha förstått att tjejMILEN var mitt längsta, främst med tanke på att jag aldrig har sprungit, aldrig har tränat kondition så och är hyfsat överviktig och har en kondis som en halvdöd huggorm...
Någon som vet hur långt Göteborgsvarvet är?! Någon???
TVÅKOMMATVÅMIL!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Fatta?!
2.2 JÄVLA MIL!!!!!!!!!!!!!
Men alltså jag vet inte ens om ifall jag går 2.2 mil på en dag än mindre springer!!!!!
Var således för någon vecka sedan och köpte nya joggingskor, samtidigt började det att brinna i lampan som hängde över mig i den butiken, vet inte om jag kanske ska se det som ett tecken på att jag är ute på jävligt hal is nu eller nått men så blev det...
Sedan någon dag efter det var jag och en vän på tidigare nämnda el-ljusspår med våra hundar och då vill hon bara vara snäll och informera mig om att jag skulle behöva SPRINGA 7 JÄVLA VARV på detta el-ljusspår för att komma upp i TVÅKOMMATVÅJÄVLAMIL...
7 varv!!!!
Jag gråter och har skavsår om vart annat! Vad faan har jag gett mig in på?!?!?!!?!?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar