torsdag 16 juni 2011

När våra apparater tar över...

Idag var sista dagen med mina små hjärtan på en vecka, de har nu åkt till sin pappa.
De första timmarna sedan barnen har åkt brukar kunna upplevas som någon form av vakuum, alltså tiden stannar, jag stannar, vet inte vad jag ska ta mig till, i vilken ände jag ska börja och oftast blir jag sittandes i ett par timmar och mår fruktansvärt dåligt.

För att ta mig ur denna spiral har jag valt att tillfoga mig fysisk smärta samtidigt som jag mår skit psykiskt.
För några månader sedan köpte jag mig en epilator, ni vet en sån där sak som "drar" ut varenda hårstrå med rot och allt, gör skit ont, så ont så jag kan inte riktigt förklara det men provar mig på en jämförelse: om tyskarna hade haft tillgång till en epilator under andra världskriget tror jag utgången hade kunnat se lite annorlunda ut...

Ja men ont som faan gör det i alla fall, utan att överdriva.

Ikväll var ingen skillnad på andra kvällar när barnen åker till sin far och jag deppar ihop lite...
Jag tar fram epilatorn och börjar köra, har tvn på för att ha något att titta på medans jag drar ut strå för strå... Kommer utan problem, eller ja inga nya problem i alla fall, hela vägen upp till baksida höger lår när jag helt hux flux hör ett konstigt ljud ifrån apparaten och känner samtidigt en ny sorts smärta, en smärta som gör så där ohyggligt ont, det liksom "tjoffar" till på något sätt... A alltså det gör så jävla ont att jag vrålar rakt ut, skriker av ren och skär smärta, känner hur apparaten börjar tugga sig in i mitt ben, så här i efterhand inser jag att epilatorn faktiskt försökte MÖRDA MIG!!!!
Det denna epilator GÖR är att ta en tugga av mitt ben, eller den fastnar helt enkelt och fortsätter att fastna, många tankar hann springa runt i huvudet innan jag kom fram till vad jag skulle göra, skrek det gjorde jag hela tiden...

Tankar som: "jag sliter loss skiten bara" eller "undra om jag kan få hjälp av grannen" osv... rörde sig i huvudet innan jag helt sonika drog ur sladden och denna mördar-maskin spottade ut delar av mitt ben....

Jävla maskin!!!!! Som att det inte skulle göra nog ont när den drar ut hårstrå för hårstrå, nej nej den kände sig helt enkelt inte riktigt nöjd med det den ville även ha KÖTT!!! (Eller fläsk som det handlar om på min kropp).

Okej, jag kanske överdriver nu en smula, ingen blodvite uppstod däremot är jag ganska säker på att jag har ett bit-märke, eller HUGG-märken på baksida lår imorgon, tur man inte har någon att behöva förklara sig för *skrattar*

Ja nej men efter detta trauma tog jag en promenad med mina bästa grannar och det var så himla härligt att få gå och surra med dessa två kvinnor! Det kommer vi att göra flera gånger så är det bara.

Nej nu är det dags för att avsluta kvällens bestyr och göra natti natti, imorgon är en annan dag dock en dag olik alla andra ;)

Inga kommentarer: