tisdag 30 september 2008

Minusgrader samt drömmarnas värld

"Godmorgon" (om man kan kalla detta för en God morgon)
Idag är första morgonen för denna höst som det faktiskt har varit minusgrader!
Både och känslan infinner sej.
Jag har sedan flytten hit kommit att älska hösten och framförallt vintern!
Tidigare tyckte jag att just hösten var något så fruktansvärt så jag visste varken ut eller in!
Men i och med en flytt till en plats som verkligen har en fantastiskt vacker höst med alla dess färger samt har en vinter blev detta bättre!

Ok jag är inget stort fan av kallgrader på runt -27 C... Men nog fungerar det att vara ute ändå.
Det fick vi allt märka i påskas då vi var i vår stuga (Stenbacka som den heter) i Vemdalen...
Vi kör en Passat, diesel, gammal skruttibangbang....
Ena morgonen som vi skulle iväg tidigt var det ca -30 C, å döm om vår förvåning när bilen inte ville starta utan motorvärmare... *ler ironiskt*
Något hände med Passaten där och då!
Vi flyttade ut kupévärmaren och la den under motorhuven, la på alla täcken och filtar som vi hade i stugan och hoppades på det bästa!
Jo Passaten startade om än under protest efter en timme (eller två) och har inte varit sej lik sedan dess...
Skulle tro att turbon fick sej en liten liten "köldknäpp"...
Efter detta har Passaten det jätte svårt att komma upp i hastighet på väldigt väldigt lååång tid...
Mannen tror att det kan vara nått med bränslefiltret eller snarare hoppas...
Sen har bilen själv oxå valt att ge upp på något mystiskt sätt...
Helt hux flux fungerar inte vänster centrallås, vi har AC i bilen eller Klimatanläggning (vet ej skillnaden) som fungerar så där...
Fläkten fungerar inte heller som den ska för om det regnar eller är kallt ute slår det liksom igen på insidan av bilen med jätte tjock imma...
I vintras när jag och barna skulle på dagis och skola satt barna i baksätet med varsin gummiskrapa å skrapade rutorna för att kunna se ut... *ler*
E tyckte att det var super kul men M var mest rädd då hon såg mej sitta å försöka skrapa framrutan så jag inte skulle köra i diket eller nått...
Nu i somras blev Mannen så galen på att fläkten inte fungerade så han körde bokstavligen näven i instrumentpanelen vilket gjorde underverk för fläkten....
Kanske lite väl om jag får säga min mening... Men tjurig som man är satt jag där när det var varmt ute med fläkten på högsta å tårarna rann, håret stod som en plym bakom mej för då fungerade fläkten jäklar i mej!
Det var ett sånt drag så det var som att stå bakom en stor höfläkt som står på max...
Till och med barna som satt i baksätet tyckte att det blev jobbigt, själv tyckte jag att det blev ganska bra för det gick inte att prata i detta drag... Kändes som att tungan skulle fastna på vägen upp i gommen och stanna där... *skrattar*
Å så en dag fungerade den inte igen... Ja det går troll i denna bil.... Å varje år säger vi att det är sista våren/sommaren för Passaten men lagom till hösten kommer tankarna krypandes.... Den drar ju så lite... Den är ju så stor invändigt och vi kan köra bilen båda två...
Då det är viss "nivåskillnad" på mej och mannen är det inte helt enkelt med bilar för oss...
Mannen är närmare 2 meter å själv är jag en och liten som jag brukar säga... Hela 1 meter och 57 centimeter är frun i huset... Spännande med en dotter på snart 7 år som når mej till hakan... Men åter till Passaten....Vilken tur det är att man är gift med en mekaniker!!! För då har man inte sånna här bekymmer eller???

Men nu har i alla fall kylan kommit hit till Jämtland!
Frosten ligger vit på hustak och gräsmattor å grannarna skrapar rutorna... Det slipper jag idag då jag är hemma med E tills i alla fall tidigast onsdag mest troligt torsdag då det skulle ta några dagar för HC att få tillbaka provsvaren.
Känner nästan på mej att E är ganska nöjd med att vara hemma nu vilket gör att dessa resterande dagar innan han får gå på dagis kommer att bli väldigt lååånga...

Nu till min härliga härliga dröm som jag hade imorse när M kom och väckte mej!
Vi ska på husvisning på söndag, nej det är inte så att vi vill/ska flytta utan vi är nyfikan på just detta hus... (Å vem vet om man kanske vinner ett par millioner så varför inte...*ler*)
I drömmarnas värld var jag i alla fall där imorse, det var i ett varmt och välkomnande kök med nybakat och gott te (kaffe dricker jag inte så ofta då jag tycker att det smakar illa... Något hände när jag slutade röka för hmm... 12 år sen blir det nu... Innan tyckte jag att kaffe var jätte gott men inte efter att jag slutat röka???)
Sedan kom M och väckte mej med en sån där härlig godmorgon kram!
Det var nästan lika mysigt det med som att stå å titta på allt nybakat...

Nehe nu ska jag ta å tvinga ut Doris på morgonkissning trots att hon ligger i sin lilla fåtölj och bara njuter av att vara inne... Alltså denna hund.... Kan skriva mer om henne senare för nu vill sonen äta frukost för andra gången?!?!

Mu för nu ;)

5 kommentarer:

Brunkullan sa...

Jo idag kom hösten på allvar! Men å andra sidan strålar ju solen nu som aldrig förr:)

Dina verktyg ligger där när du är inloggad och gjort en redigering i tex en gadget, men det är bara du som ser dem. Om du klickar på dem kommer du direkt till just det inlägget, eller gadget och kan snabbredigera:)

Susanne

Anonym sa...

Hej. Kunde inte låta bli att le när jag läser din blogg. Hoppas att det inte gör nåt. Livet som mamma, fru/sambo, älskarinna, vän, kompis... när ska man hinna vara en själv??? Det där med husmoders-semester.. ska vi införa det NU?? jag har själv 4 barn, sambo, hus, bil, ingen hund... (allergisk) Men när ska man hinna ta vara på sej själv...??? För ca 9 år sen blev jag lämnad med 3 barn, min man dog. ( en senare historia ) men jag känner igen känslan du skriver om. Jag beundrar dej verkligen.

På tal om nåt helt annat... Imorse fick jag skrapa rutorna på bilen, jag som är infödd norrlänning... försöker fortfarande att se tjusningen med höst.. Visst underbara färger, inte frågan om det.... MEN SEN KOMMER JU VINTERN!!! *ler*

Du är en eldsjäl i livet

Go girl!!

kram Veronica
Luleå

Mamma-Mu sa...

Måste bara skriva ett stort TACK till denna Veronica!
Härligt att få en sådan positiv kommentar till det jag skriver!
Jisses vilket lycko-rus det blev ikroppen!
Fråga (hoppas att du läser detta inlägg...) har du någon egen blogg?
Ja jag kan inte annat än le le le åt ditt inlägg!
TACK igen!!!!
Kramar Mamma-Mu

Anonym sa...

Gomorron Mamma-Mu :) Nej jag har ingen egen blogg. Jag gjorde ett tappert försök för några år sen men gav upp.. :P Jag blev lika glad när jag såg att du blev glad av det jag skrev. Tänk vad lite kan göra en glad. Det värmer mitt hjärta verkligen. Det finns ju andra sätt att komunicera nu för tiden..hehe. Jag har ju även msn och mejl. Det är vad som känns bra för dej? om du vill alltså?

Ha en underbar dag.
kram
Veronica

Anonym sa...

ähh jag lämnar dej min mejladress :)

erikssonverran@hotmail.com

kram
Veronica