Våfflor

Tänk att man till och med kan bli stressad över våfflor...
Jag och sonen har ätit våfflor till lunch idag (i brist på annat), jag blir så sjukt stressad av våffeljärnets lilla pling som talar om att våfflan är klar!
Shit alltså ska man hinna äta upp en våffla, hjälpa sonen med sin, försöka få någon form av njutning innan detta pling?
Helt omöjligt enligt min mening!
Vart är världen på väg när till och med ett våffeljärn kan fixa ett nervöst sammanbrott på en mamma??? (ja fullt så allvarligt blev det kanske inte men i alla fall då...)

Jag fick en kommentar av en Veronica från Luleå på förra inlägget å jag blev så strålande glad!
Det behövs alltså inte så mycket för att man ska bli glad.

Är väl inte världens muntraste människa just nu när jag mår som jag gör samt har sonen hemma med någon form av sjukdom (säkert ett vanligt förkyldningsvirus)....
Han har en hel del överskottsenergi så här efter lunch eftersom vi har suttit i soffan å kollat på en massa filmer sedan i torsdags å nu när han börjar pigga på sej lite ja då är det svårt att sitta still. Men samtidigt syns det så väl att han inte är helt ok...
Kom på honom innan lunch då jag hade "skickat ut honom" en stund för att "rassa av sej", då låg han ner på marken och körde med sin monster-truck.... Frågade honom varför han låg å fick svaret: "Monstertruken har jobbat hela hela natten å är jätte trött", " ja men varför ligger du ner då?", sa jag. "Men mamma du fattar ju ingenting... Jag är ju jätte trött sa jag jöööö Jag har ju jobbat hela hela natten..."
Ok då är sonen en monstertruck som jobbar hela hela nätterna... Skit enkelt att veta...
Hmm.... Barn....

Tittade på programmet Om familj på Kunskapskanalen igår kväll, eller såg och såg... Jag tycker att det programmet är fantastiskt bra och programledaren Erik Haag är super bra! Kommer med frågor som en annan vill ställa men har dels ingenstans att ställa frågan samt till vem undrar då jag?!
Jo men i alla fall, såg och såg.... Ville så himla gärna se hela programmet men efter halva tänkte jag att om jag lyssnar på programmet i alla fall å sen var det lika med God Natt... *ler*
Tidigare gjorde UR ett program som hette Om Barn vilket jag tittade noga på när M var nyfödd... Man var verkligen som en svamp med första barnet och sög åt sej all information om barn och föräldrarskap.
Då i det programmet i alla fall var det någon begåvad människa som sa (med tanke på hur väl barn känner och kan läsa av hur föräldrarna mår) att om man tittar på sitt barn som kommer in i ett rum med glädje så kommer barnet att känna utav denna glädje!
Å jag tror banne mej att det stämmer, ungefär som att svara i telefonen med ett leende, det hörs!
Varför jag kom in på detta spår det har jag ingen aning om, Mannen brukar ofta se väldigt väldigt frågande ut när jag börjar en mening mitt i å tycker att det är självklart att han förstår vad jag menar!
Framförallt på kvällarna när han ligger i sängen å tittar på tv å jag försöker somna... Då kommer det mest konstiga saker ur munnen på mej å detta är alltså innan jag har somnat...
Har försökt att förklara den "röda tråden" i mina funderingar ganska många gånger men han hänger inte med ens när jag försöker förklara mej... *skrattar*
Det kan inte vara lätt att vara man!

Nu ska jag ut till E som har förklart krig emot vårt pilträd på framsidan. Klart som korvspad att trädet får ta rätt på sina egna löv efter som att det är trädet som skräpar ner.... Ehh... Lycka till säger jag... *ler* Älskar mina barn å man å hund å så... (vad detta kom ifrån vet jag inte heller... Tråden den röda tråden... *ler*)

Mu för nu ;)